Mobilskal hos Love your phone.
Provar två mobilskal som jag köpt hos "Love Your Phone". Jag beställde först ett turkost som jag var väldigt förtjust i. Tyckte det var både snyggt och flott; skönt att hålla i och lätt att komma år ljud och dyligt. Jag hade svårt att välja eftersom jag tyckte både det rosa och det orange i samma sort var supersnygga men det var höst och jag hade fallit platt för de murriga aquagrön/blå färgerna i kombination med marinblått. Mycket snyggt i stickat och virkat och passade då snyggt med turkost telefonskal.
Men nu kom våren och jag beställde det rosa skalet. Då visar det sig att det har en annan utformning än det förra kanske de bytt leverantör? Inte vet jag men nu var det liksom flärpar över knapparna för att höja och sänka ljudet. Jag antar att man vänjer sig
Jag ler därför är jag….
Människans leende har ni tänkt på det? Hur konstigt ett sådant beteende egentligen är! Att gå runt och le åt folk till och med åt främlingar.
Vi har verkligen inga utvuxna hugg hörntänder som björnar, katter eller schimpanser. Till och med har vi hittat på monster som vampyrer med huggtänder.
Blodsugande varelser därför att vara ett rovdjur är inget skrämmande; det är vi ju själv.
Alla andra djur visar tänderna som ett hot. Inte vi, nej vi går runt och ger varandra avväpnande leende till höger och vänster som om det var det mest naturliga i världen och det är det med för oss. Det ända djuret vad jag vet som visar tänderna som en inbjudan och inte som ett avvisande.
Alla leenden är klart inte lika sympatiska
Så många leende det finns. - Jag är inte farlig, jag vill dig inte illa. - Ja kom gärna hit, prata med mig. - Nej nu är jag lite osäker, hoppa inte på mig nu. Så har vi alla de andra korta leenden som kan vara nedlåtande eller förlöjligande. De långa breda leenden som talar om glädje och förnöjsamhet.
Vi har till och med ord eller uttryck som härmar ett leende som ”mmm vad gott”. Men inga leende som säger; Spring för livet! Tja en sofistikerad människa kan väll ge varnande opålitliga leenden som Alexis i Dynasty för all del men det är, lite väl utsvävande.
Återigen det farliga och förrädiska, ja det falska, det icke rätta. Vi är uppenbarligen väldigt stolta över vårt leende, vi visar gärna att vi inte har några huggtänder. Men varför??
Ett, varför har vi inga huggtänder? Och jo, jag vet att vi är allätare men det är även grisar och de har till och med betar.
Två, varför verkar vi så måna om att visa varandra att vi inte heller har dem? För att stoltsera med det lilla vi har eller att vi är så smarta att vi äter med hjälp av händerna?
Vi har verkligen inga utvuxna hugg hörntänder som björnar, katter eller schimpanser. Till och med har vi hittat på monster som vampyrer med huggtänder.
Blodsugande varelser därför att vara ett rovdjur är inget skrämmande; det är vi ju själv.
Alla andra djur visar tänderna som ett hot. Inte vi, nej vi går runt och ger varandra avväpnande leende till höger och vänster som om det var det mest naturliga i världen och det är det med för oss. Det ända djuret vad jag vet som visar tänderna som en inbjudan och inte som ett avvisande.
Så många leende det finns. - Jag är inte farlig, jag vill dig inte illa. - Ja kom gärna hit, prata med mig. - Nej nu är jag lite osäker, hoppa inte på mig nu. Så har vi alla de andra korta leenden som kan vara nedlåtande eller förlöjligande. De långa breda leenden som talar om glädje och förnöjsamhet.
Vi har till och med ord eller uttryck som härmar ett leende som ”mmm vad gott”. Men inga leende som säger; Spring för livet! Tja en sofistikerad människa kan väll ge varnande opålitliga leenden som Alexis i Dynasty för all del men det är, lite väl utsvävande.
Återigen det farliga och förrädiska, ja det falska, det icke rätta. Vi är uppenbarligen väldigt stolta över vårt leende, vi visar gärna att vi inte har några huggtänder. Men varför??
Ett, varför har vi inga huggtänder? Och jo, jag vet att vi är allätare men det är även grisar och de har till och med betar.
Två, varför verkar vi så måna om att visa varandra att vi inte heller har dem? För att stoltsera med det lilla vi har eller att vi är så smarta att vi äter med hjälp av händerna?
Följ mig på twitter
Så tillslut har vi nu åtgärdat detta ofog med telefonerna och kan nu stoltsera med var sin iphone 4s.
Varför berättar jag detta jo därför att jag tänker nu försöka mig på att tweeta...
Om man vill kan man numera följa mig på @kerstinsidee
Varför berättar jag detta jo därför att jag tänker nu försöka mig på att tweeta...
Om man vill kan man numera följa mig på @kerstinsidee
Bröllopsdag.
Ja så nu har vi varit gift i fyra år, jag och min man.
Konstigt eftersom det känns som hundra. Är det bra eller dåligt? :)
Vi hade först tänkt oss en picknik men oj så kallt det var, rena vintern.
Köket kan också vara mysigt faktiskt.
Jag gav Mikael te. Grönt te och sådant bundet te vilket var en besvikelse för mig. Luktade gott däremot, Thailand luktade det.
Inte mycket färg men smak. Det var bara att fylla på med vatten jag drack tre koppar men det hade nog minst räckt till tre koppar till.
Jag fick ett halsband med ett stort hjärta. Vi blev glada för våra presenter men roligast är alltid champagnen och inomhus picknikar är ju också romantiska.
Konstigt eftersom det känns som hundra. Är det bra eller dåligt? :)
Vi hade först tänkt oss en picknik men oj så kallt det var, rena vintern.
Köket kan också vara mysigt faktiskt.
Jag gav Mikael te. Grönt te och sådant bundet te vilket var en besvikelse för mig. Luktade gott däremot, Thailand luktade det.
Inte mycket färg men smak. Det var bara att fylla på med vatten jag drack tre koppar men det hade nog minst räckt till tre koppar till.
Jag fick ett halsband med ett stort hjärta. Vi blev glada för våra presenter men roligast är alltid champagnen och inomhus picknikar är ju också romantiska.
Ännu talar träden.
Häromledes råkade jag snubbla över en bok med den inte så intressanta titeln "Ännu talar träden" av en för mig okänd författare nämligen Calixthe Bayalas.
Vad jag föll för var det mycket intressanta omslaget av ett foto på tre afrikanska kvinnor.
Fotot ser ut att komma från glasnegativens tid och dessa tre kvinnor fångar ens intresse på ett fantasieggande och fängslande sätt.
Kvinnan i mittlen är i fokus, kanske är det "Eden" som huvudinnehållshavaren kallas? Hon blickar bestämt och vaket in i kameran. Håret bär hon i många korta flätor som står rakt ut från hjässan och med scarifications i ett snöre som börjar under bröstet och går ner över mage och navel vidare ner till skötet.
Kvinnan till höger har samma mönster och ser lite äldre och erfarnare ut. De har något runt halsarna kanske en cape av något slag.
Kvinnan till vänster har bara tre flätor som sticker ut från hennes huvud som klubbor vars enkelhet går igen i hennes lite efterblivna ansiktsuttryck. Hon är gravid och saknar både cape och scarifications kanske är hon från en annan stam?
Alla tre bär höftskynke och man får en läskig känsla av koncentrationsläger (Tyskarna övade ju sig i Afrika innan de gick på judarna i andra världskriget) och sådana hemska foton på samerna som rasinstitutet tog.
Alltså man får lite onda aningar men man blir nyfiken ändå. Som tur är blev jag glatt överraskad såfort jag kommit in i historien.
Jo ni förstår, det är så sällan man råkar ut för ett mästerverk att man först inte fattar det och detta är ett mästerverk!
Inte bara det att historien är universell och roande och inte heller att den är vinklad på ett okonslat sätt som saknar all självömkan.
Nej därför att denna kvinna äger hantverkskonsten att kunna skriva. Hon har ordets makt och hon leker med orden som en cirkusjonglör leker med sina eldfacklor. Och liksom jonglörens facklor ringlar som lekfulla ormar i mörkret leker hennes språk iväg en till ett okänt Afrika i en oviss tid.
Och då du läst det sista ordet på den sista sidan är du en annan än den som läste det första ordet, på den första sidan "När".
En liten varning, om du håller boken i din hand och ska till att läsa den måste du tänka efter om det är en annan bok du längtat efter att läsa.
Om det är så, läs den boken först!
Eftersom det är så tragiskt ställt att om man en gång sett ljuset kan man inte nöja dig med annat och det kan ta långtid att glömma.
Vad jag föll för var det mycket intressanta omslaget av ett foto på tre afrikanska kvinnor.
Fotot ser ut att komma från glasnegativens tid och dessa tre kvinnor fångar ens intresse på ett fantasieggande och fängslande sätt.
Kvinnan i mittlen är i fokus, kanske är det "Eden" som huvudinnehållshavaren kallas? Hon blickar bestämt och vaket in i kameran. Håret bär hon i många korta flätor som står rakt ut från hjässan och med scarifications i ett snöre som börjar under bröstet och går ner över mage och navel vidare ner till skötet.
Kvinnan till höger har samma mönster och ser lite äldre och erfarnare ut. De har något runt halsarna kanske en cape av något slag.
Kvinnan till vänster har bara tre flätor som sticker ut från hennes huvud som klubbor vars enkelhet går igen i hennes lite efterblivna ansiktsuttryck. Hon är gravid och saknar både cape och scarifications kanske är hon från en annan stam?
Alla tre bär höftskynke och man får en läskig känsla av koncentrationsläger (Tyskarna övade ju sig i Afrika innan de gick på judarna i andra världskriget) och sådana hemska foton på samerna som rasinstitutet tog.
Alltså man får lite onda aningar men man blir nyfiken ändå. Som tur är blev jag glatt överraskad såfort jag kommit in i historien.
Jo ni förstår, det är så sällan man råkar ut för ett mästerverk att man först inte fattar det och detta är ett mästerverk!
Inte bara det att historien är universell och roande och inte heller att den är vinklad på ett okonslat sätt som saknar all självömkan.
Nej därför att denna kvinna äger hantverkskonsten att kunna skriva. Hon har ordets makt och hon leker med orden som en cirkusjonglör leker med sina eldfacklor. Och liksom jonglörens facklor ringlar som lekfulla ormar i mörkret leker hennes språk iväg en till ett okänt Afrika i en oviss tid.
Och då du läst det sista ordet på den sista sidan är du en annan än den som läste det första ordet, på den första sidan "När".
En liten varning, om du håller boken i din hand och ska till att läsa den måste du tänka efter om det är en annan bok du längtat efter att läsa.
Om det är så, läs den boken först!
Eftersom det är så tragiskt ställt att om man en gång sett ljuset kan man inte nöja dig med annat och det kan ta långtid att glömma.
Roliga tonårsböcker.
Jag och mina systrar läste en ungdomsserie som gick under namnet Lotta.
Även om tjejen var ganska så hurtig skrattade man hjärtligt.
Mina systrar är sju och tio år äldre än mig och fast vi växte upp i lite olika ideal älskade vi alla tre Lotta böckerna och skrattade gott.
Jag läste även Kitty böckerna som var klart spännande men Lotta slog henne med hästlängder.
Eftersom det finns i princip hur många böcker som helst i serien och varje mamma eller mormor borde minst ha en bok i sina gömmor är det en sådan där rolig grej att ge sin dotter/barnbarn eller systerdotter.
Jag kan föreställa mig att de säljs för en billig slant på var och varannan loppis och är bra present till väninnans dotter eller till sig själv om man är ung och veckopengen inte är så stor.
Jag kan i vart fall lova att du som läser boken kommer att skratta högt. Jag minns att de var både roliga och spännande och senare när hon får pojkvän blir de lite romantiska och vem gillar inte det?
Lotta har komit ut i 47 böcker så man kan välja och vraka.
Författaren kallas "Merri Vik" / Ester Ringnér-Lundgren hette hon på riktigt.
Lotta heter egentligen inte Lotta tror jag utan Marie-Sofie.
Här är alla de 47 titlarna. Och här är en Lotta tokig tjej precis som ni kommer att bli:D
Jag har tyvärr tappat bort min enda Lotta bok som jag köpte på loppis som jag själv och tre kompisar höll i. Det blev de enda pengarna vi tjänade och de köpte vi Sun Lollys för allt ihop.
Även om tjejen var ganska så hurtig skrattade man hjärtligt.
Mina systrar är sju och tio år äldre än mig och fast vi växte upp i lite olika ideal älskade vi alla tre Lotta böckerna och skrattade gott.
Jag läste även Kitty böckerna som var klart spännande men Lotta slog henne med hästlängder.
Eftersom det finns i princip hur många böcker som helst i serien och varje mamma eller mormor borde minst ha en bok i sina gömmor är det en sådan där rolig grej att ge sin dotter/barnbarn eller systerdotter.
Jag kan föreställa mig att de säljs för en billig slant på var och varannan loppis och är bra present till väninnans dotter eller till sig själv om man är ung och veckopengen inte är så stor.
Jag kan i vart fall lova att du som läser boken kommer att skratta högt. Jag minns att de var både roliga och spännande och senare när hon får pojkvän blir de lite romantiska och vem gillar inte det?
Lotta har komit ut i 47 böcker så man kan välja och vraka.
Författaren kallas "Merri Vik" / Ester Ringnér-Lundgren hette hon på riktigt.
Lotta heter egentligen inte Lotta tror jag utan Marie-Sofie.
Här är alla de 47 titlarna. Och här är en Lotta tokig tjej precis som ni kommer att bli:D
Jag har tyvärr tappat bort min enda Lotta bok som jag köpte på loppis som jag själv och tre kompisar höll i. Det blev de enda pengarna vi tjänade och de köpte vi Sun Lollys för allt ihop.
Stax dax för pelargoner.
Jag har inte planterat ut pelargonierna jag köpte. Dels därför att de bytat ut de gamla balkongerna i huset mitt emot och vår lilla innegård varit barikerad för eventuella försök att plantera ut påskliljor och pärlhyasinter. Och dels därför att det inte varit så där supervarmt en längre tid och jag brukar alltid ha otur.
Jag köppte tio sticklingar på Paletten i februari i år. Alla har klarat sig förutom blodsdroppen som dog rätt snabbt.
Jag satte en massa frö också i äggkartonger. Jag hade glömt att det är en usel idé och att det är en mycket bättre chans att lyckas om du sätter i kruka eftersom äggkartong möglar.
Jag blev så förvånad när den här började blomma, jag trodde jag bara valt vita och två mörka.
Det är inte alltid lika trist med det där dåliga minnet som tur är.
Och en vit. Men jag tror att två till ska vara vita men jag är inte helt hundra. Det ska bli spännande!
De har fått stå ute några nätter men jag vet inte om de ska få komma in i natt det är så kallt i dag.
På jobb har de skrattat åt mig eftersom de inte fått vara ute efter kl 18:00.
- Är det dina barn Kerstin? Har de skojat. Men nio fall av tio så när jag planterar ut blommot så antingen störtregnar det en vecka eller så blåser det extremt mycket och på hösten och våren händer det att det helt enkelt fryser. Det gjorde det i höstas t.ex. De stod knappt en vecka så vipps kom frosten tre fyra dar sedan blev det inte kallt förrän i februari eller nått.
Nu har det regnat några dagar så vår pion på innergården blommar i dag för första gången men jag tycker det är jättesent. Jag måste minnas fel.
Min syster Birgitta sa att de utländska stånden var uppe i stan när hon var där i förrgår. Jag måste dit och köpa den där goda franska osten.
Tyvärr kommer jag inte att kunna ta några kort eftersom min man och hans telefon kommer att vara på Tosselilla på familjedag med IF Metall.
Jag köppte tio sticklingar på Paletten i februari i år. Alla har klarat sig förutom blodsdroppen som dog rätt snabbt.
Jag satte en massa frö också i äggkartonger. Jag hade glömt att det är en usel idé och att det är en mycket bättre chans att lyckas om du sätter i kruka eftersom äggkartong möglar.
Här är mina Pelargonier och mina två Flitiga Lisor.
Det är inte alltid lika trist med det där dåliga minnet som tur är.
Här en lite laxrosa.
De har fått stå ute några nätter men jag vet inte om de ska få komma in i natt det är så kallt i dag.
På jobb har de skrattat åt mig eftersom de inte fått vara ute efter kl 18:00.
- Är det dina barn Kerstin? Har de skojat. Men nio fall av tio så när jag planterar ut blommot så antingen störtregnar det en vecka eller så blåser det extremt mycket och på hösten och våren händer det att det helt enkelt fryser. Det gjorde det i höstas t.ex. De stod knappt en vecka så vipps kom frosten tre fyra dar sedan blev det inte kallt förrän i februari eller nått.
Nu har det regnat några dagar så vår pion på innergården blommar i dag för första gången men jag tycker det är jättesent. Jag måste minnas fel.
Min syster Birgitta sa att de utländska stånden var uppe i stan när hon var där i förrgår. Jag måste dit och köpa den där goda franska osten.
Tyvärr kommer jag inte att kunna ta några kort eftersom min man och hans telefon kommer att vara på Tosselilla på familjedag med IF Metall.
Söndagspromenad.
Gud vad veckan har gått fort!
Idag är det kallt och grått och det har regnat en hel del både till och från jobb.
Det är i alla fall fredag och det är ju alltid skönt men någon lång solig långpromenad blir det nog inte den här helgen.
Förra söndagen var vi på en härlig promenad och som ofta gick vi till Kungsparken och såg på grodorna i dammen utanför biblioteket och sedan vidare till slottsparken för att äta kakor och dricka kaffe.
Valmon blommade för fullt och även så Aklejorna.
Röd prydnadsvalmo. På franska un coquelicot påminner om kuckeliku ett av mina första ord på franska.
Det engelska namnet Poppy lärde jag mig i en miss Marple bok av Agatha Christie. Det är en tapet med Cornflowers,Poppies and Daisies. Jag glömmer det aldrig.
Små gula valmo. Det har jag aldrig sett förut. Annars fanns där även rosa Valmo.
Mörk Akleja och Kattmynta tror jag. Doften är gudomlig.
Den kuben med Sommar Anemonerna i våras, var lika fin nu. Herre gud de har verkligen lyckats fånga i vartfall min trädgårds smak.
Tyvärr måste jag ha varit lite knepig därför att massor av foton är borta på bland annat grodor och de på kuben förutom dessa två på myntan eller vad det nu är.
Jag tror det är sommar Anemonens fröställning men jag är inte säker.
Närbild på den där myntan och det är inte vanlig mynta för det hatar jag. Jag kan varken dricka Mojito eller äta vindolmar pågrund av denna starka avsky för mynta.
Närbild på Akleja. De fanns i massa andra färger vita, rosa och gula t.ex.
De jag satte i år blev det ingenting av.
Idag är det kallt och grått och det har regnat en hel del både till och från jobb.
Det är i alla fall fredag och det är ju alltid skönt men någon lång solig långpromenad blir det nog inte den här helgen.
Förra söndagen var vi på en härlig promenad och som ofta gick vi till Kungsparken och såg på grodorna i dammen utanför biblioteket och sedan vidare till slottsparken för att äta kakor och dricka kaffe.
Valmon blommade för fullt och även så Aklejorna.
Det engelska namnet Poppy lärde jag mig i en miss Marple bok av Agatha Christie. Det är en tapet med Cornflowers,Poppies and Daisies. Jag glömmer det aldrig.
Min mans hand och en valmo.
Valmofröställning. De är ju så vackra.
Den kuben med Sommar Anemonerna i våras, var lika fin nu. Herre gud de har verkligen lyckats fånga i vartfall min trädgårds smak.
Tyvärr måste jag ha varit lite knepig därför att massor av foton är borta på bland annat grodor och de på kuben förutom dessa två på myntan eller vad det nu är.
Här är salvia och det är supergott, gifter sig fint till balsamvinäger.
De här bladen är lena som valpöron. Lebbigt!
Pioner i knopp. Är de inte ovanligt sena i år?
Jag tyckte de var lite roliga.
De jag satte i år blev det ingenting av.
Rabarberefterrätt.
Vi äter ofta rabarber eftersom min man är tokig i inte bara mig utan även just rabarber.
Rabarberkräm, rabarberpaj med glass, rabarbersaft osv. Ja variationerna är många.
Nu i vår har jag utökat med ytterligare en variant som jag kallar "Mikaels rabarberkompott" som jag kom på för någon vecka sedan.
Recept till ca 4 per:
Helst färska hallon
4st rabarber
1/2 vaniljstång
1dl socker
3/4 dl vatten
matlagningsyoghurt
vispgrädde
riven vitchoklad
en knippe citronmeliss.
Skala och slanta rabarberna.
Lägg i kastrull med sockret, vattnet och vaniljstången.
Låt sjuda tills det blir en lagom kräm. Jag vill ha lite hela bitar men man gör som man vill.
Lägg citronmelissbladen snyggt på varandra och strimla dem tunt.
När kompotten är klar rör du ner citronmelissen och lyfter av kastrullen från värmen.
Medan rabarberna sjuder hinner du vispa grädden och riva chokladen.
Dessutom har du inte färska hallon bör du klart ta fram de frysta så att de hinner tina.
I dag glömde jag helt bort mina hallon så de är djupfrysta. Då kyls såklart kompotten ner men som tur är är den lika god varm som kall.
Här serverar jag i koppar annars kan jag tycka att i ett glas skulle se gott ut.
Lägg ca två skedar rabarber och lite hallon, vänd försiktigt.
Lägg en rejäl klick matlagningsjoghurt eftersom det är hela idéen att mixa syrligt, sött och strävt.
Läs även andra bloggares åsikter om Rabarberrecept, Mikaels rabarberkompott, Efterrätt, Rabarberefterätt, Rabarber, Rabarber och yoghurt.
Rabarberkräm, rabarberpaj med glass, rabarbersaft osv. Ja variationerna är många.
Nu i vår har jag utökat med ytterligare en variant som jag kallar "Mikaels rabarberkompott" som jag kom på för någon vecka sedan.
Recept till ca 4 per:
Helst färska hallon
4st rabarber
1/2 vaniljstång
1dl socker
3/4 dl vatten
matlagningsyoghurt
vispgrädde
riven vitchoklad
en knippe citronmeliss.
Lägg i kastrull med sockret, vattnet och vaniljstången.
Dessutom har du inte färska hallon bör du klart ta fram de frysta så att de hinner tina.
Lägg ca två skedar rabarber och lite hallon, vänd försiktigt.
Lite grädde för lenhet.
Toppa med vitchoklad och lite citronmellis som dekotation.
Enkelt och frächt med Mikaels rabarberkompott.
Bon Appétit.
Läs även andra bloggares åsikter om Rabarberrecept, Mikaels rabarberkompott, Efterrätt, Rabarberefterätt, Rabarber, Rabarber och yoghurt.
Sommarens bok
Maria Gripes kvartett som kallas skuggserien består av böckerna:
-Skuggan över stenbänken
- ..och de vita skuggorna i skogen
-Skuggornas barn
-Skugg-gömman
Jag har aldrig läst den sista boken kanske var den inte skriven än när jag läste de andra tre. Den är säkert lika bra som de andra tre böckerna.
Bättre sommarlektyr kan man inte önska sig.
Böckerna är fyllda av mystik och känslan är ödesmättad, man har hela tiden en känsla av att det kan gå riktigt illa.
I den första boken "Skuggan över stenbänken" får vi lära känna den fjortonåriga Berta och hennes familj.
Familjen har fått en ny husa vid namn Carolin som snart visar sig vara någon annan än hon först utgett sig för att vara.
I andra boken " De vita skuggorna i skogen" tätnar mystiken och några pusslbitar till kommer då Bertas och Carolins liv kommer att föralltid vara sammanflätade. Tillsammans kommer de att bli sällskapsdamer åt tvillingarna Arild och Rosilda som bor på slottet Rosengåva. Även tvillingarna och deras familj ruvar på hemligheter.
I den tredje boken växer Berta upp och lite av den instängda känslan släpper och vad jag minns blir några gåtor uppklarade.
Det var dock många år sedan jag läste de här böckerna så man får ta det med en nypa salt.
Som sagt var den sista boken nog inte utgiven när jag läste dem eller så hade den inte hunnit komma på biblioteket där jag lånade mina böcker. Vilket jag tycker att ni också ska göra kanske redan i dag.
Hur gammal ska man vara när man läser de här böckerna? Ja jag läste mina mellan fyran och sexan men jag tror att upp till åttan kan nog vem som helst tycka om dem.
Helenas dagar är en bloggare som har lästom skuggserien och hon tycker så här.
Läs även andra bloggares åsikter om Tonårslitteratur, Maria Gripe, Skuggserien, Skuggan över stenbänken, ...och de vita skuggerna i skogen, Skuggernas barn, Skugg - gömman, Läslust, Bok, Böcker, Barn- och ungdomslitteratur, Läsförståelse.
-Skuggan över stenbänken
- ..och de vita skuggorna i skogen
-Skuggornas barn
-Skugg-gömman
Jag har aldrig läst den sista boken kanske var den inte skriven än när jag läste de andra tre. Den är säkert lika bra som de andra tre böckerna.
Bättre sommarlektyr kan man inte önska sig.
Böckerna är fyllda av mystik och känslan är ödesmättad, man har hela tiden en känsla av att det kan gå riktigt illa.
I den första boken "Skuggan över stenbänken" får vi lära känna den fjortonåriga Berta och hennes familj.
Familjen har fått en ny husa vid namn Carolin som snart visar sig vara någon annan än hon först utgett sig för att vara.
I andra boken " De vita skuggorna i skogen" tätnar mystiken och några pusslbitar till kommer då Bertas och Carolins liv kommer att föralltid vara sammanflätade. Tillsammans kommer de att bli sällskapsdamer åt tvillingarna Arild och Rosilda som bor på slottet Rosengåva. Även tvillingarna och deras familj ruvar på hemligheter.
I den tredje boken växer Berta upp och lite av den instängda känslan släpper och vad jag minns blir några gåtor uppklarade.
Det var dock många år sedan jag läste de här böckerna så man får ta det med en nypa salt.
Som sagt var den sista boken nog inte utgiven när jag läste dem eller så hade den inte hunnit komma på biblioteket där jag lånade mina böcker. Vilket jag tycker att ni också ska göra kanske redan i dag.
Så här minns jag Maria Gripe.
Hur gammal ska man vara när man läser de här böckerna? Ja jag läste mina mellan fyran och sexan men jag tror att upp till åttan kan nog vem som helst tycka om dem.
Helenas dagar är en bloggare som har lästom skuggserien och hon tycker så här.
Läs även andra bloggares åsikter om Tonårslitteratur, Maria Gripe, Skuggserien, Skuggan över stenbänken, ...och de vita skuggerna i skogen, Skuggernas barn, Skugg - gömman, Läslust, Bok, Böcker, Barn- och ungdomslitteratur, Läsförståelse.
Boktips för tonåringar.
Det finns ingen tid i en människas liv som man kan bli så berörd av konst som just i tonåren.
Aldrig kommer musik, film och litteratur beröra en så djupt och så omvälvande som det gör en då.
Tack och lov! Säger väl en del. Men själv har jag hunnit bli så gammal att ett rosa skimmer lagts över minnet av min tonårs känslosvall.
T.ex. skrattar jag högt och gärna åt mina dikter och dagboks funderingar. Och under just en sådan tillbakablick kom jag att läsa ur en bok där jag skrev ner böcker och författare jag läste under min tonårstid. I den här boken skrev jag även ibland en liten recension om böckerna jag läst vilket är verkligt roligt och intressant att läsa nu.
Vad som är intressant är att de böcker som det finns ett så att säga "ett före och ett efter" är faktiskt alla lästa i min tonår! Jag kan inte påstå att de är de bästa böcker jag läst eller att de betytt mest men i den stund de lästes var de livsavgörande.
Så om man tänker efter, vill man verkligen förändra världen ska man skriva barn och ungdoms böcker.
Den första boken som jag läste som (ja, jag vet inte ens med all livserfarenhet jag har i dag hur jag ska beskriva) slet ansiktet ur ansiktet på mig. Var boken "Alan och Naomi" av Myron Levoy.
Jag kommer ihåg att jag grät för första gången i mitt liv utan tårar. Jag tyckte den var så hemsk att den borde vara barnförbjuden!
Jag kan i dag inte minnas om det var barnpogramrt "Boktipset" eller om det var ett radiopogram som tipsat boken "Alan och Naomi" men det var en ganska så populär bok när jag var barn. Det handlar om en pojke som försöker hjälpa en grannflicka som lider av posttraumatisk stress efter att ha upplevt hemskheter under andra världskriget.
Här hittar du boken.
Den andra boken som störtade om min tonårsvärld var Gerd Brantenbergs "Egalias döttrar". som på min tid var kutym att man läst. Tydligen ansåg jag den vara en ögon öppnare.
Den tredje var klassikern Voltaires "Candide". Ja vad ska man säga? Jag skrattar när jag tänker på hur unga själar påverkas av den här boken.
Man bör ha läst den innan man blir sexton första gången. Men man kan klart läsa om den senare men efter trettio finns inget skimmer kvar kan jag berätta.
Det är viktigt att läsa inte bara för det uppenbara nöjet utan för att lära sig att "fatta".
Om man aldrig läser böcker får man ingen läsförståelse och då kan man inte tillgodose sig information.
Detta kan faktiskt vara avgörande för den personliga utvecklingen. Jag kan inte nog poängtera vikten av att läsa böcker.
Jag har ett inlägg på min blogg om ett roligt spel som heter Sims2. Det är som ett modert dockskåp och förutom de möbler som finns i spelet kan man ladda ner ytterligare från nätet. Detta tipsar jag om i mitt inlägg och berättar lite snabbt hur man gör och vilka fadäser jag begått.
Jag hoppades klart på att någon skulle tipsa ytterligare om roliga nerladdnings sidor och förklara för den tröga kärring som jag faktiskt är hur man raderar filer man inte längre önskar.
Istället är det tonårstjejer som frågar om praktisk vägledning om hur man ska ladda ner från nätet. Vilket klart inte är så konstigt, även om jag trodde att alla barn idag satt inne med dessa kunskaper. Nej det konstiga är att de frågar samma fråga allihop! Svaret finns i själva inlägget plus i alla svar jag gett. Ändå fortsätter de att fråga samma sak.
Jag tycker inte att det gör så mycket jag kan väl fortsätta svara men jag blir orolig för deras läsförståelse.
Därför har jag bestämt att jag ska fresta alla små tjejer som kommer in på min sida med några trevliga böcker som förgyllde min tonår och hoppas på att detta ska få ett positivt utfall.
Aldrig kommer musik, film och litteratur beröra en så djupt och så omvälvande som det gör en då.
Tack och lov! Säger väl en del. Men själv har jag hunnit bli så gammal att ett rosa skimmer lagts över minnet av min tonårs känslosvall.
T.ex. skrattar jag högt och gärna åt mina dikter och dagboks funderingar. Och under just en sådan tillbakablick kom jag att läsa ur en bok där jag skrev ner böcker och författare jag läste under min tonårstid. I den här boken skrev jag även ibland en liten recension om böckerna jag läst vilket är verkligt roligt och intressant att läsa nu.
Vad som är intressant är att de böcker som det finns ett så att säga "ett före och ett efter" är faktiskt alla lästa i min tonår! Jag kan inte påstå att de är de bästa böcker jag läst eller att de betytt mest men i den stund de lästes var de livsavgörande.
Så om man tänker efter, vill man verkligen förändra världen ska man skriva barn och ungdoms böcker.
Den första boken som jag läste som (ja, jag vet inte ens med all livserfarenhet jag har i dag hur jag ska beskriva) slet ansiktet ur ansiktet på mig. Var boken "Alan och Naomi" av Myron Levoy.
Jag kommer ihåg att jag grät för första gången i mitt liv utan tårar. Jag tyckte den var så hemsk att den borde vara barnförbjuden!
Jag kan i dag inte minnas om det var barnpogramrt "Boktipset" eller om det var ett radiopogram som tipsat boken "Alan och Naomi" men det var en ganska så populär bok när jag var barn. Det handlar om en pojke som försöker hjälpa en grannflicka som lider av posttraumatisk stress efter att ha upplevt hemskheter under andra världskriget.
Här hittar du boken.
Den andra boken som störtade om min tonårsvärld var Gerd Brantenbergs "Egalias döttrar". som på min tid var kutym att man läst. Tydligen ansåg jag den vara en ögon öppnare.
Den tredje var klassikern Voltaires "Candide". Ja vad ska man säga? Jag skrattar när jag tänker på hur unga själar påverkas av den här boken.
Man bör ha läst den innan man blir sexton första gången. Men man kan klart läsa om den senare men efter trettio finns inget skimmer kvar kan jag berätta.
Det är viktigt att läsa inte bara för det uppenbara nöjet utan för att lära sig att "fatta".
Om man aldrig läser böcker får man ingen läsförståelse och då kan man inte tillgodose sig information.
Detta kan faktiskt vara avgörande för den personliga utvecklingen. Jag kan inte nog poängtera vikten av att läsa böcker.
Jag har ett inlägg på min blogg om ett roligt spel som heter Sims2. Det är som ett modert dockskåp och förutom de möbler som finns i spelet kan man ladda ner ytterligare från nätet. Detta tipsar jag om i mitt inlägg och berättar lite snabbt hur man gör och vilka fadäser jag begått.
Jag hoppades klart på att någon skulle tipsa ytterligare om roliga nerladdnings sidor och förklara för den tröga kärring som jag faktiskt är hur man raderar filer man inte längre önskar.
Istället är det tonårstjejer som frågar om praktisk vägledning om hur man ska ladda ner från nätet. Vilket klart inte är så konstigt, även om jag trodde att alla barn idag satt inne med dessa kunskaper. Nej det konstiga är att de frågar samma fråga allihop! Svaret finns i själva inlägget plus i alla svar jag gett. Ändå fortsätter de att fråga samma sak.
Jag tycker inte att det gör så mycket jag kan väl fortsätta svara men jag blir orolig för deras läsförståelse.
Därför har jag bestämt att jag ska fresta alla små tjejer som kommer in på min sida med några trevliga böcker som förgyllde min tonår och hoppas på att detta ska få ett positivt utfall.
Melodifestivalen år 2009.
I år har melodifestivalen varit riktigt rolig!
Jag kan inte ens minnas att jag sett en hel melodifestival sedan jag var tolv. Årets festival måste vara en av de bästa någonsin.
Näst in till alla bidrag höll högre kvalité i år än vad länderna åstakommit åren innan förutom Turkiet och Holland.
Holland gick heller inte vidare det gjorde däremot Turkiet som inte var direkt dåliga men en ovanligt dålig låt för att vara Turkiet.
Tyvärr är ju inte Italien med längre som med Frankrike och Turkiet alltid legat på en lite högre nivå i dessa samanhang än resten av oss.
Mina tre absoluta favoriter var först och främst Moldavien med sina zigenska toner (grunden till all europeisk musik i princip) rockade de fett :) Ja jag var tvungen att höja ljudet och dansa med! Mycket bra i mitt tycke den bästa melodifestivallåten sedan Prāta Vētra eller Brainstorm som de kallas på engelska som var Lettlands bidrag år 2000.
Den melodifestivalen hölls i sveige och det årets ryska bidrag sjöngs av årets värdinna.
Sedan måste jag säga att Rysslands enkla Mamo var suverän. Ett det är den ända text och melodi jag minns och kan sjunga när som helst. Vilket borde vara ett måste i melodifestivalssamanhang. För det andra blir jag faktiskt berörd och lite gråtmild så där som man ska bli av rysk musik.
Tredje favoriten var såklart årets vinnare NORGE!!!! Ja så charmig och upplyftande.
Det ända tråkiga med melodifestivalen i år var de två svenska kommentatorerna som satt och hånade resten av europa!
Mycket smaklöst och irriterade mig något fruktansvärt.
Ja ja vad är det man brukar säga om medelmåttor? Och nej Shirley du liknar inte Moldaviens sångerska du har inte ens hälften av hennes karisma. Och det du kallar skuttarunt är att dansa vilket klart inte kossor gör.
Ironiskt eller hur?.
Jag kan inte ens minnas att jag sett en hel melodifestival sedan jag var tolv. Årets festival måste vara en av de bästa någonsin.
Näst in till alla bidrag höll högre kvalité i år än vad länderna åstakommit åren innan förutom Turkiet och Holland.
Holland gick heller inte vidare det gjorde däremot Turkiet som inte var direkt dåliga men en ovanligt dålig låt för att vara Turkiet.
Tyvärr är ju inte Italien med längre som med Frankrike och Turkiet alltid legat på en lite högre nivå i dessa samanhang än resten av oss.
Mina tre absoluta favoriter var först och främst Moldavien med sina zigenska toner (grunden till all europeisk musik i princip) rockade de fett :) Ja jag var tvungen att höja ljudet och dansa med! Mycket bra i mitt tycke den bästa melodifestivallåten sedan Prāta Vētra eller Brainstorm som de kallas på engelska som var Lettlands bidrag år 2000.
Den melodifestivalen hölls i sveige och det årets ryska bidrag sjöngs av årets värdinna.
Sedan måste jag säga att Rysslands enkla Mamo var suverän. Ett det är den ända text och melodi jag minns och kan sjunga när som helst. Vilket borde vara ett måste i melodifestivalssamanhang. För det andra blir jag faktiskt berörd och lite gråtmild så där som man ska bli av rysk musik.
Tredje favoriten var såklart årets vinnare NORGE!!!! Ja så charmig och upplyftande.
Det ända tråkiga med melodifestivalen i år var de två svenska kommentatorerna som satt och hånade resten av europa!
Mycket smaklöst och irriterade mig något fruktansvärt.
Ja ja vad är det man brukar säga om medelmåttor? Och nej Shirley du liknar inte Moldaviens sångerska du har inte ens hälften av hennes karisma. Och det du kallar skuttarunt är att dansa vilket klart inte kossor gör.
Ironiskt eller hur?.
Sofiero
Ja när vi såg att magnolian och rhododendron blommade förra veckan tänkte vi att det var dax att besöka Sofiero.
Mikaels mamma fyllde sextio och ingen av oss hade varit där förut så vi tyckte alla att det lät som en lysande idé.
Det var enkelt att ta sig dit.
Först tåget till Helsingborg en vacker kuststad, sedan buss 219 till Sofiero.
Snabbt och enkelt, tog ca en timme och med inträde blev det 302 kr tur och retur / person.
Det motsvarade över mina förväntningar men jag känner att jag måste dit igen därför att alla rhododenderna blommade inte än.
Det var jättemysigt att gå i alla gångar under rhododendronträden, man kan knappt fatta att parken är så stor!
Först när vi kom in tänkte jag var är alla de där gångarna man sett på tv?
Längre ner kom man ut på en glänta där man kunde sitta och se ut över havet.
Det gjorde vi. Vi njöt av glittrande strålar genom de skira boklöven bakom och över oss. Och av de glittrande skimmret på det stilla havet. All lycka i ett det är fint när det händer.
Massor för barnen. Lekpark, Majas trädgård och inne i huvudbyggnaden kunde de klä ut sig till små prinsessor och prinsar.
Massvis med tulpanrabatter till min svärmors förtjusning som gilla de mörka med de vita.
Ett vackert växthus. Tänk er festerna man kan ha här på sensommaren och hösten.
Något som var väldigt fint var att de använt äpple som staket runt odlingarna.
Och så såg vi en gullig liten ekorrunge som gillade bullar.
Det hela avslutade vi med en lunch på verandan med utsikt över en liten sjö, böljande skog och havet.
Mikaels mamma fyllde sextio och ingen av oss hade varit där förut så vi tyckte alla att det lät som en lysande idé.
Det var enkelt att ta sig dit.
Först tåget till Helsingborg en vacker kuststad, sedan buss 219 till Sofiero.
Snabbt och enkelt, tog ca en timme och med inträde blev det 302 kr tur och retur / person.
Det motsvarade över mina förväntningar men jag känner att jag måste dit igen därför att alla rhododenderna blommade inte än.
Det var jättemysigt att gå i alla gångar under rhododendronträden, man kan knappt fatta att parken är så stor!
Först när vi kom in tänkte jag var är alla de där gångarna man sett på tv?
Längre ner kom man ut på en glänta där man kunde sitta och se ut över havet.
Det gjorde vi. Vi njöt av glittrande strålar genom de skira boklöven bakom och över oss. Och av de glittrande skimmret på det stilla havet. All lycka i ett det är fint när det händer.
Här finns även trevliga dammar och vackra rabatter.
Massor för barnen. Lekpark, Majas trädgård och inne i huvudbyggnaden kunde de klä ut sig till små prinsessor och prinsar.
Massvis med tulpanrabatter till min svärmors förtjusning som gilla de mörka med de vita.
Ett vackert växthus. Tänk er festerna man kan ha här på sensommaren och hösten.
Något som var väldigt fint var att de använt äpple som staket runt odlingarna.
Sparrisen var dryga halvmetern.
Och så såg vi en gullig liten ekorrunge som gillade bullar.
Det hela avslutade vi med en lunch på verandan med utsikt över en liten sjö, böljande skog och havet.
1 Maj
Var i Folkets park idag som sig bör och lyssnade på Mona Sahlin.
Vilker jubel! Vi välkomnade henne med varma applåder.
När jag såg henne blev jag faktiskt lite rörd och tänkte - Äntligen! Som vi fått vänta på denna kvinna.
Jag kan säga att hon är en lysande talare. Som lockade till många skratt och applåder.
Som alltid var där en knäppjök som kastade Toblerone på henne. Det tackade hon för. Eftersom hon just talade om utbildning raljerade hon med att säga något om sådan utbildning som kanske han hade behövt ta del av.
Vilker jubel! Vi välkomnade henne med varma applåder.
När jag såg henne blev jag faktiskt lite rörd och tänkte - Äntligen! Som vi fått vänta på denna kvinna.
Jag kan säga att hon är en lysande talare. Som lockade till många skratt och applåder.
Som alltid var där en knäppjök som kastade Toblerone på henne. Det tackade hon för. Eftersom hon just talade om utbildning raljerade hon med att säga något om sådan utbildning som kanske han hade behövt ta del av.
Ja det var en strålande Första maj.
Med vackert väder och en lysande Mona.
Med vackert väder och en lysande Mona.
Och så inveg hon IF Metalls S-fackklubbs nya fana
där min man sitter i styrelsen.
Men han är inte med på scenen såklart.
där min man sitter i styrelsen.
Men han är inte med på scenen såklart.
Sedan avslutade vi med supergod sushi och cheesecake på Hai.
Vitsippor uti backarna stå.
Niger och säger att nu är det vår.
Ja sannerligen, vitsipporna blommar för fullt i Kungsparken här i Malmö.
Solen har varit så stark att det knappt gått att fota jag var tvungen att dra ner på ljuset rejält.
Vi och alla andra malöbor var tvungna att lämna våra hem för solen och parkerna något som närmast liknat en folkfest.
Först och främst stack vi såklart till slottsparken eller vad den nu heter och såg på de små odlingarna.
Vi var klart tvugna att ta en kaffepaus och åt jättegod panacotta med mango och hallon. Mums vad gott det var, det hallonet gick inte av för hackor ska ni veta.
Magnolia eller "blomman på bar kvist" om man så vill och helt otroligt vackra tulpaner.
körsbärsblommor oj så fint men allra finast var en rabatt i en av kuberna.
Tyvärr gör fotot inte rabatten rättvisa. Dessa anemoner var helt gudomliga!!
Ja ni ser själv vilken stark sol jag fick faktiskt huvudvärk och mindes att jag inte är en sommarfågel.
Senare stack vi ner till pildammarna för att titta på magnolian där.
Trots det vackra vädret har man inte vågat att ta av skydden från buskarna.
Som sagt, våren är lurig.
Ja sannerligen, vitsipporna blommar för fullt i Kungsparken här i Malmö.
Solen har varit så stark att det knappt gått att fota jag var tvungen att dra ner på ljuset rejält.
Vi och alla andra malöbor var tvungna att lämna våra hem för solen och parkerna något som närmast liknat en folkfest.
Först och främst stack vi såklart till slottsparken eller vad den nu heter och såg på de små odlingarna.
Vi var klart tvugna att ta en kaffepaus och åt jättegod panacotta med mango och hallon. Mums vad gott det var, det hallonet gick inte av för hackor ska ni veta.
Se på rabarbern och kungsliljorna.
Magnolia eller "blomman på bar kvist" om man så vill och helt otroligt vackra tulpaner.
Ett magnoliaträd till och en pigg pion.
körsbärsblommor oj så fint men allra finast var en rabatt i en av kuberna.
Tyvärr gör fotot inte rabatten rättvisa. Dessa anemoner var helt gudomliga!!
Ja ni ser själv vilken stark sol jag fick faktiskt huvudvärk och mindes att jag inte är en sommarfågel.
Senare stack vi ner till pildammarna för att titta på magnolian där.
Även rhododendron blommar.
Trots det vackra vädret har man inte vågat att ta av skydden från buskarna.
Som sagt, våren är lurig.
