Höstromantik.
Jag är en riktig "sucker" för romantiska, dramatiska kostymfilmer. Inte bara det att jag gråter som en stucken gris jag ser gärna om dem och gråter lika mycket nästa gång.
Detta märkliga karaktärsdrag har jag kommit på delar jag med andra.
Nu till hösten passar det sig ypperligt när regnet smattrar mot fönsterbläcken att mysa upp sig i soffan med en kopp kaffe och en filt. En härlig kostymfilm att få snyfta till en ensam kväll med frasande kjolar och frustrerande konvenansregler.
Här kommer lite förslag på bra romantiska kostymfilmer.
The Women in White från 1997
" Den vitklädda kvinnan "på svenska har även visats på SVT med
Tara Fitzgerald och Justine Waddell.
Den handlar om konspiration, mord och syskonkärlek. I den här filmen får du romantik ,mysterie, frustration och spänning.
A Room with a View från 1985.
Ett rum med utsikt på svenska med Helena Bonham Carter, den ursnygge Julian Sands och Daniel Day- Lewis.
Ja vad ska man säga. Filmen är skådespelar smäckad varenda roll är en superskådis. Manuset sitter som en smeck och ledmotivet är Puccinis
" O Mio Babbino Caro ". Vad mer behöver man säga?
Dangerous Liaisons från 1988.
Farligt begär på svenska med Glenn Close och John Malkovich.
Det kvittar i vilken uppsättning detta klassiska verk ges ut i intrigen är suverän. Tyvärr fattade inte amerikanarna den här gången att alla normala kvinnor håller lika mycket på Glenn Closes karaktär som Michelle Pfeiffers.
Slutscenen när Glenn Close sminkar av sig framför spegeln är enligt mig en av vår tids största filmscener. Jag känner så starkt för henne och hennes orättvisa hon blir utsatt för. Denna storhets fall för en feg ynklig liten skitlorts sista fega kvinnomord. Ush ja den kan man se hur många gånger som helst.
Jane Eyre brukar gå som TV- serier den har visats två gånger på TV vad jag minns. Första gången i 1983 års version med en då inte så känd Timothy Dalton och Zelah Clarke som jag inte sett sedan dess.
Jag tror hela Sverige satt spikade framför TVn.
Senare gick år 2006 version med Ruth Wilson och Toby Stephens vilken jag tyckte var mycket bättre även om jag tycker Timothy Dalton är skitsnygg och Toby Stephens är lika ful. Det är Ruth Wilson som Jane är så suverän.
Till min stora glädje har jag fått reda på att William Hurt som är en av mina fem favoritskådisar om inte min absoluta favorit har gjort en version med Charlotte Gainsbourg år 1996. Så nu ska jag leta upp den men jag får säga att jag blev lite förvånad att William Hurt skulle få den rollen dels att han är ganska så gammal och dels att han är så modern i sin talryttm. Se själva.
Läs även andra bloggares åsikter om the woman in white, den vitklädda kvinnan, farligt begär, a room with a view, ett rum med utsikt, jane eyre.
Detta märkliga karaktärsdrag har jag kommit på delar jag med andra.
Nu till hösten passar det sig ypperligt när regnet smattrar mot fönsterbläcken att mysa upp sig i soffan med en kopp kaffe och en filt. En härlig kostymfilm att få snyfta till en ensam kväll med frasande kjolar och frustrerande konvenansregler.
Här kommer lite förslag på bra romantiska kostymfilmer.
The Women in White från 1997
" Den vitklädda kvinnan "på svenska har även visats på SVT med
Tara Fitzgerald och Justine Waddell.
Den handlar om konspiration, mord och syskonkärlek. I den här filmen får du romantik ,mysterie, frustration och spänning.
A Room with a View från 1985.
Ett rum med utsikt på svenska med Helena Bonham Carter, den ursnygge Julian Sands och Daniel Day- Lewis.
Ja vad ska man säga. Filmen är skådespelar smäckad varenda roll är en superskådis. Manuset sitter som en smeck och ledmotivet är Puccinis
" O Mio Babbino Caro ". Vad mer behöver man säga?
Dangerous Liaisons från 1988.
Farligt begär på svenska med Glenn Close och John Malkovich.
Det kvittar i vilken uppsättning detta klassiska verk ges ut i intrigen är suverän. Tyvärr fattade inte amerikanarna den här gången att alla normala kvinnor håller lika mycket på Glenn Closes karaktär som Michelle Pfeiffers.
Slutscenen när Glenn Close sminkar av sig framför spegeln är enligt mig en av vår tids största filmscener. Jag känner så starkt för henne och hennes orättvisa hon blir utsatt för. Denna storhets fall för en feg ynklig liten skitlorts sista fega kvinnomord. Ush ja den kan man se hur många gånger som helst.
Jane Eyre brukar gå som TV- serier den har visats två gånger på TV vad jag minns. Första gången i 1983 års version med en då inte så känd Timothy Dalton och Zelah Clarke som jag inte sett sedan dess.
Jag tror hela Sverige satt spikade framför TVn.
Senare gick år 2006 version med Ruth Wilson och Toby Stephens vilken jag tyckte var mycket bättre även om jag tycker Timothy Dalton är skitsnygg och Toby Stephens är lika ful. Det är Ruth Wilson som Jane är så suverän.
Till min stora glädje har jag fått reda på att William Hurt som är en av mina fem favoritskådisar om inte min absoluta favorit har gjort en version med Charlotte Gainsbourg år 1996. Så nu ska jag leta upp den men jag får säga att jag blev lite förvånad att William Hurt skulle få den rollen dels att han är ganska så gammal och dels att han är så modern i sin talryttm. Se själva.
Läs även andra bloggares åsikter om the woman in white, den vitklädda kvinnan, farligt begär, a room with a view, ett rum med utsikt, jane eyre.
Om man är sjuk ska man ligga i soffan och se på film.
Usch jag är sjuk och gnällig. Man blir lite trött av hostmedicinen men annars är en film det som gör susen.
Jag har sett tre den senaste veckan. "Min brors flickvän" en kärlekskomedi, "Scorpion king" en action film och
Jag börjar med "Min brors flickvän". Jag tycker välldigt mycket om Juliette Binoche och kan inte komma på en film med henne som jag inte tyckt om.
Även om den manliga huvudrollen spelad av Steve Carel är en torr tråkig skådis lyfts filmen av de båda tonårsdöttrarna och bland annat hans föräldrar som spelas av den underbara Dianne Wiest och John Mahoney som också spelar pappa i "Frasier". Jag tyckte att det var en klart sevärd film och förstår inte alls varför den fått sådan kritik.
Det ända är att det blir väldigt ologiskt för att det inte ska bli alltför omoraliskt.
"Scorpion king". Ja jag blev faktiskt besviken. Den första "Scorpion king" filmen tyckte jag om och jag hör till dem som även gillade Mumien filmerna.
Dåliga klipp dålig story och rollfiguren Astarte (Kärlekens och krigets guddina) är bara en flåsande dumbom.
Det är en scen som retade mig speciellt i filmen och det är när de ska slåss mot en minotauros. Då ska den ene killen ha spelat flöjt. Det finns inga klipp på honnom när han gör detta. Den lilla flöjt trudelutten är inte heller i en annan ljudnivå än resten av bakgrundsljuden. Så det där flöjtandet tror man är bakgrundsmusiken. Sedan går han och ställer sig på samma plats två gånger vilket man lägger märke till. Det är fler klippfel senare i filmen sådant är så jäkla irriterande.
Hjälterollen spelas av Michael Copon som jag inte sett förut. Han har en fullkomligt tom blick och han ser helt blåst ut.
De alla ska ju vara unga detta ska ju utspelas innan den förra "Scorpion king" filmen. Så rollerna spelas av unga frächa skådisar. Det brukar i alla fall jag gilla men något är fel med hela filmen tyvärr.
Så är det Julia Roberts och Tom Hanks tur i "Charlie Wilson's War". Ja vad ska jag säga? För att vara verklighetsbaserad och dessa två karaktärer byggs på verkliga personer beter de sig som två ologiska seriefigurer.
Deta måste vara den mest tomma och meningslösa film jag sett och vet knappt om det är Bush / Reagan propaganda eller inte.
Läs även andra bloggares åsikter om Min brors flickvän, Juliette Binoche, Steve Carel, Dianne Wiest, John Mahoney, Scorpion king, Charlie Wilson's War, dvd- filmer, film, filmkväll
Jag har sett tre den senaste veckan. "Min brors flickvän" en kärlekskomedi, "Scorpion king" en action film och
"Charlie Wilson's War" som ska vara en veklighetsbaserad dramafilm.
Jag börjar med "Min brors flickvän". Jag tycker välldigt mycket om Juliette Binoche och kan inte komma på en film med henne som jag inte tyckt om.
Även om den manliga huvudrollen spelad av Steve Carel är en torr tråkig skådis lyfts filmen av de båda tonårsdöttrarna och bland annat hans föräldrar som spelas av den underbara Dianne Wiest och John Mahoney som också spelar pappa i "Frasier". Jag tyckte att det var en klart sevärd film och förstår inte alls varför den fått sådan kritik.
Det ända är att det blir väldigt ologiskt för att det inte ska bli alltför omoraliskt.
"Scorpion king". Ja jag blev faktiskt besviken. Den första "Scorpion king" filmen tyckte jag om och jag hör till dem som även gillade Mumien filmerna.
Dåliga klipp dålig story och rollfiguren Astarte (Kärlekens och krigets guddina) är bara en flåsande dumbom.
Det är en scen som retade mig speciellt i filmen och det är när de ska slåss mot en minotauros. Då ska den ene killen ha spelat flöjt. Det finns inga klipp på honnom när han gör detta. Den lilla flöjt trudelutten är inte heller i en annan ljudnivå än resten av bakgrundsljuden. Så det där flöjtandet tror man är bakgrundsmusiken. Sedan går han och ställer sig på samma plats två gånger vilket man lägger märke till. Det är fler klippfel senare i filmen sådant är så jäkla irriterande.
Hjälterollen spelas av Michael Copon som jag inte sett förut. Han har en fullkomligt tom blick och han ser helt blåst ut.
De alla ska ju vara unga detta ska ju utspelas innan den förra "Scorpion king" filmen. Så rollerna spelas av unga frächa skådisar. Det brukar i alla fall jag gilla men något är fel med hela filmen tyvärr.
Så är det Julia Roberts och Tom Hanks tur i "Charlie Wilson's War". Ja vad ska jag säga? För att vara verklighetsbaserad och dessa två karaktärer byggs på verkliga personer beter de sig som två ologiska seriefigurer.
Deta måste vara den mest tomma och meningslösa film jag sett och vet knappt om det är Bush / Reagan propaganda eller inte.
Läs även andra bloggares åsikter om Min brors flickvän, Juliette Binoche, Steve Carel, Dianne Wiest, John Mahoney, Scorpion king, Charlie Wilson's War, dvd- filmer, film, filmkväll
Amélie från Montmartre.
Den här filmen är både rolig och vacker, Vacker på det där viset som franska filmer är. Ja man kan faktiskt säga att det är en klassiskt fransk film.
Men brukar franska filmer verka så inspirerande? Vadå inspirerande säger du?
Jo för i filmen känner Amélie Poulain att hon hindrade sina föräldrar från att resa jorden runt. Och nu när fadern blir ensam och mamman dött reser han inte då heller.
Såå, hon snor hans trädgårdstomte. Ger den till en flygvärdinna som i sin tur skickar den vidare med andra värdinnor och piloter. Alla som har tomten skickar fadern vykort och foton från tomten.
Efter den här filmen började massvis med trädgårdstomtar resa jorden runt för att plötsligt dyka upp i sina trädgårdar igen som om inget hade hänt.
En av dem hamnade till och med i "Landet runt". Ni vet det lama pogrammet med en introlåt som någon personal på STV gjort i sitt garage på sin gamla synt från tonåren.
Vår skånska stolthet Anna-Lena Brundin skrev den läsvärda boken "Anna-Lenna från Montmartre".
Där hon och hennes vänninor shopparlos, dansar med brandmän och gör denna stadsdel av Paris.
En sekvens ur boken beskriver Anna-Lena hur hon tar sina fnittriga vänninor till Cimetère de Montmartre för att besöka den sora stjärnan Dalidas grav.
Som hon själva den gången hon blev presenterad för denna grav vet de inte vem Dalida är. Och det vet troligtvis inte vi läsare i heller. Ja, jag gjorde det inte.
Hon berättar om denna kvinna, denna artisten så att man blir ju så nyfiken.
Ja så en dag när jag letar på YouTube efter franska pärlor så kommer jag ihåg!
Ja just det, letar upp boken hittar namnet, skriver in det och trycker Search...
Och det är en man. Det är en drag. Som polskan i OS 1936 Stanislawa Walasiewiczówna. Även kallad bland annat Stella Walsh.
Detta är helt och hållet min egen åsikt.
Troligtvis är det ingen annan som tror att Yolanda Christina Gigliotti är man. Hon har till och med varit Miss Egyptien.
Ni får se och bedömma själva. Vad tror ni?
Stella Walsh bodde i USA men man kunde inte bli medborgare innan man fyllt 21 år. Så hon tävlade och vann andra pris i 100 m för Polen i OS Berlin 1936.
Även då har jag för mig att det blev lite rabalder eftersom man tyckte att hon var lite väl manhaftig.
När hon dog 1980 den 4 Dec visade det sig att Stanislawa var av Ambiguous genitalia = intersexuell.
Inte alltför ovanligt, ca tio barn om året föds i Sverige som tvekönade.
Sedan har vi det gamla vanliga, när pojkar redan som små tvingas växa upp till en eller anna form av prostitution som "kvinna" . Vanligt i samhällen där kvinnan degraderats till jag vet inte vad? Lite mer än en hund men mindre än en häst. Där hon är så "smutsig" att hon helst inte ska synas som man får ersätta henne med pojkar.
Dessa kan man då förnöja sig med, de dansar, spelar teater, de sjunger (Kastratsångare tex) och de behagar en sexuellt förstås om det så önskas.
Bland dvärgschimpanser kallas det dominansparning och har ingenting med homosexualitet att göra men med våldtäkt (Jag tror dvärgschimpans varför jag tvekar är därför att det är honorna som är dominanta och det är honorna som lämnar flocken, så det borde mer logiskt vara vanliga schimpanser. Och jag hittar inte TV-pogrammet som jag såg det i). Ja ja åter till saken jag såg ett program om pojkar i något mellanöster land allt från något Indiskt likt land till typ något Egyptiskt, men sådant är omöjligt att hitta i efter hand. De olika TV- och radiostationerna och bolagen är ju så extremt snåla med sina arkiv att det är på gränsen av en samhällsfara att undanhålla information på det viset.
Vi säger att det är i Indien, Kalkutta för där vet jag att man kan få en "privat dansare" och att dessa dansare kommer i från danssläkten. Fattiga människor där barnen nästan aldrig vet vem som är deras far och pojkarna blir en ekonomisk börda.
Antingen får de spela något instrument eller så får de bli flickor.
Det hela kan skötas lite snyggare klart som i filmen "M Butterfly" med Jeremy Irons, som utspelar sig i Kina. Jag fick för mig att filmen på svenska skulle heta Min perfekta kvinna eller Den perfekta kvinnan men jag hade tydligen fel. Den handlar om vill jag minnas den franska diplomaten som förälskar sig i en sångerska från Beijing Operan. Ja det är en man såklart. Men det har den franska diplomaten lite svårt att begripa.
Så jag försöker säga att det är inte så omöjligt att folk utger sig för vad de inte är.
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/artikel_323258.svd
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/artikel_324814.svd
http://inis-org.se/Kunskapsdag_RFSU/PDF/IS_och_INIS.pdf
http://www.lastfm.se/music/Dalida
Men brukar franska filmer verka så inspirerande? Vadå inspirerande säger du?
Jo för i filmen känner Amélie Poulain att hon hindrade sina föräldrar från att resa jorden runt. Och nu när fadern blir ensam och mamman dött reser han inte då heller.
Såå, hon snor hans trädgårdstomte. Ger den till en flygvärdinna som i sin tur skickar den vidare med andra värdinnor och piloter. Alla som har tomten skickar fadern vykort och foton från tomten.
Efter den här filmen började massvis med trädgårdstomtar resa jorden runt för att plötsligt dyka upp i sina trädgårdar igen som om inget hade hänt.
En av dem hamnade till och med i "Landet runt". Ni vet det lama pogrammet med en introlåt som någon personal på STV gjort i sitt garage på sin gamla synt från tonåren.
Vår skånska stolthet Anna-Lena Brundin skrev den läsvärda boken "Anna-Lenna från Montmartre".
Där hon och hennes vänninor shopparlos, dansar med brandmän och gör denna stadsdel av Paris.
En sekvens ur boken beskriver Anna-Lena hur hon tar sina fnittriga vänninor till Cimetère de Montmartre för att besöka den sora stjärnan Dalidas grav.
Som hon själva den gången hon blev presenterad för denna grav vet de inte vem Dalida är. Och det vet troligtvis inte vi läsare i heller. Ja, jag gjorde det inte.
Hon berättar om denna kvinna, denna artisten så att man blir ju så nyfiken.
Ja så en dag när jag letar på YouTube efter franska pärlor så kommer jag ihåg!
Ja just det, letar upp boken hittar namnet, skriver in det och trycker Search...
Och det är en man. Det är en drag. Som polskan i OS 1936 Stanislawa Walasiewiczówna. Även kallad bland annat Stella Walsh.
Detta är helt och hållet min egen åsikt.
Troligtvis är det ingen annan som tror att Yolanda Christina Gigliotti är man. Hon har till och med varit Miss Egyptien.
Ni får se och bedömma själva. Vad tror ni?
Stella Walsh bodde i USA men man kunde inte bli medborgare innan man fyllt 21 år. Så hon tävlade och vann andra pris i 100 m för Polen i OS Berlin 1936.
Även då har jag för mig att det blev lite rabalder eftersom man tyckte att hon var lite väl manhaftig.
När hon dog 1980 den 4 Dec visade det sig att Stanislawa var av Ambiguous genitalia = intersexuell.
Inte alltför ovanligt, ca tio barn om året föds i Sverige som tvekönade.
Sedan har vi det gamla vanliga, när pojkar redan som små tvingas växa upp till en eller anna form av prostitution som "kvinna" . Vanligt i samhällen där kvinnan degraderats till jag vet inte vad? Lite mer än en hund men mindre än en häst. Där hon är så "smutsig" att hon helst inte ska synas som man får ersätta henne med pojkar.
Dessa kan man då förnöja sig med, de dansar, spelar teater, de sjunger (Kastratsångare tex) och de behagar en sexuellt förstås om det så önskas.
Bland dvärgschimpanser kallas det dominansparning och har ingenting med homosexualitet att göra men med våldtäkt (Jag tror dvärgschimpans varför jag tvekar är därför att det är honorna som är dominanta och det är honorna som lämnar flocken, så det borde mer logiskt vara vanliga schimpanser. Och jag hittar inte TV-pogrammet som jag såg det i). Ja ja åter till saken jag såg ett program om pojkar i något mellanöster land allt från något Indiskt likt land till typ något Egyptiskt, men sådant är omöjligt att hitta i efter hand. De olika TV- och radiostationerna och bolagen är ju så extremt snåla med sina arkiv att det är på gränsen av en samhällsfara att undanhålla information på det viset.
Vi säger att det är i Indien, Kalkutta för där vet jag att man kan få en "privat dansare" och att dessa dansare kommer i från danssläkten. Fattiga människor där barnen nästan aldrig vet vem som är deras far och pojkarna blir en ekonomisk börda.
Antingen får de spela något instrument eller så får de bli flickor.
Det hela kan skötas lite snyggare klart som i filmen "M Butterfly" med Jeremy Irons, som utspelar sig i Kina. Jag fick för mig att filmen på svenska skulle heta Min perfekta kvinna eller Den perfekta kvinnan men jag hade tydligen fel. Den handlar om vill jag minnas den franska diplomaten som förälskar sig i en sångerska från Beijing Operan. Ja det är en man såklart. Men det har den franska diplomaten lite svårt att begripa.
Så jag försöker säga att det är inte så omöjligt att folk utger sig för vad de inte är.
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/artikel_323258.svd
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/artikel_324814.svd
http://inis-org.se/Kunskapsdag_RFSU/PDF/IS_och_INIS.pdf
http://www.lastfm.se/music/Dalida
Bästa filmerna jag såg i fjor.
Jag sa ju att jag skulle lista upp filmerna jag såg förra året som jag tyckte var bäst. I vilken ordning de var bäst vet jag inte, jag kan inte tänka så.
Men nu när jag var inne på IMDB och hämtade bilderna så tänkte jag: Herre gud det är ju bara snyftfilmer och sagor. Ja det har väl råkat bli så helt enkelt. I och för sig gillar jag dramor men förra året var nog ett drama år.
Den film jag minns mest är: La Vie en Rose.
Både min man och jag grät. Det var det mest tragiska livsöde man kan tänka sig en människa haft. Jag tror jag grät från introt till filmrollstexten. Om man inte har sett filmen ska man inte låta detta avskräcka en för det var värt varenda tår.
Hon som spelar Edith Piaf är så bra att man ryser, för mig är hon helt okänd men man får lägga namnet på minnet för henne vill man se mer av. Marion Cotillard heter hon det låter som choklad. Gérard Depardieu spelar också med, även en av minna favoriter Emmanuelle Segnerrs är med. Hon spelar den snälla kvinnan som tar hand om Edith Piaf när hon bor på farmoderns bordell.
Den andra filmen som verkligen rämnar min föreställnigsvärld var Parfymen. Den egentliga titeln är Parfymen:Berättelsen om en mördare. Det är en roman skriven av en tysk författare vid namn Patrick Süskinds. Man har sagt att den skulle vara ofilmbar.Nej det var den inte!
Huvudrollen: Jane-Baptiste Grenouille. Spelas av Ben Whishaw. Annars är det kända ansikten som Dustin Hoffman, Alan Rickman och berättarrösten John Hurt. Ett litet tips dock, du måste låta dig hänföras.
En annan film som också kräver en viss hänförelse är Pans Labyrint. - The Labyrinth of the Faun-
Den är så hemsk att jag knappt vill tänka på den. Den är så spännande att man knappt kan sitta stilla.
Den Spanska världens mystisism är på gränsen till ja kanske är ordet ondska? Från den Spanska inkvisitionen till Isabel Alleandes triologi som slutar med Andarnas hus, den är lockande och i den här filmen lite naiv och barnslig.
Filmen utspelas i Frankos Spanien. Kriget ligger nog i sina efterdyningar. Lilla Oflias mamma har blivit gravid med den onde och sinnnessjuke kapten Vidal, som vill döda de sista rebellerna uppe i bergen. En av rebellerna har en syster som blir Ofelias ända vänn i en galen grym värld som hon ska lösa genom att utföra Tre eldprov. Ofelia spelas av: Ivana Baquero, kapten Vidal av: Sergi Lópes och Mersedes vännen av Maribel Verdú.
Lady in the water är också en saga. Förlagd till nutid för ovanlighetens skull. Se den om du inte redan gjort det.
Den var verkligen bra och spännande.
Harry Potter and the Order of the Phoenix. Ja jag önskar att jag kunde va tretton igen och njuta ännu mer av denhär serien, men då hade jag läst böckerna också. Kvinnan som skriver dem är knappast feminist så jag hade väl blivigt så förbannad att jag bandlyst allt vad heter Harry Potter. Så allt är som det ska ialla fal.
Det finns inget bättre än att mysa upp i soffan en mörk snöig vinter höst kväll och dricka varm choklad med vispgrädde och se alla sina Potter filmer.
Ännu en barnfilm: Syskonen Bandelaires olycksaliga liv. Mycket rolig kreativ film därför funkar den för alla åldrar.
Fur med Nicole Kidman Var en besynnerlig stilla film. Det handlar om en reklamfotografs hemmafru som kommer från en välbärgad familj spelad av Nicole Kidman. Hon är uttråkad och djupt olycklig när hon trollbinds av deras nyinflyttade mystiske granne.
Med föresättningen att hon tagit upp fotografering söker hon sig till denne som för henne ut i en värld långt bort från en medelklass hemmafru man kan komma.
Maken spelas av Ty Burrell, grannen av Robert Downey Jr.
Oj Jag höll på att glömma. Pirates of the Caribbean: At World's End. Ha det är alltid kul med lite äventyr och fäktning. Alla tre filmerna är roliga att se.Detta är den ända jag inte har sett på bio, men det gör inget. Den passar på dvd också.
Men nu när jag var inne på IMDB och hämtade bilderna så tänkte jag: Herre gud det är ju bara snyftfilmer och sagor. Ja det har väl råkat bli så helt enkelt. I och för sig gillar jag dramor men förra året var nog ett drama år.
Den film jag minns mest är: La Vie en Rose.
Både min man och jag grät. Det var det mest tragiska livsöde man kan tänka sig en människa haft. Jag tror jag grät från introt till filmrollstexten. Om man inte har sett filmen ska man inte låta detta avskräcka en för det var värt varenda tår.
Hon som spelar Edith Piaf är så bra att man ryser, för mig är hon helt okänd men man får lägga namnet på minnet för henne vill man se mer av. Marion Cotillard heter hon det låter som choklad. Gérard Depardieu spelar också med, även en av minna favoriter Emmanuelle Segnerrs är med. Hon spelar den snälla kvinnan som tar hand om Edith Piaf när hon bor på farmoderns bordell.
Den andra filmen som verkligen rämnar min föreställnigsvärld var Parfymen. Den egentliga titeln är Parfymen:Berättelsen om en mördare. Det är en roman skriven av en tysk författare vid namn Patrick Süskinds. Man har sagt att den skulle vara ofilmbar.Nej det var den inte!
Huvudrollen: Jane-Baptiste Grenouille. Spelas av Ben Whishaw. Annars är det kända ansikten som Dustin Hoffman, Alan Rickman och berättarrösten John Hurt. Ett litet tips dock, du måste låta dig hänföras.
En annan film som också kräver en viss hänförelse är Pans Labyrint. - The Labyrinth of the Faun-
Den är så hemsk att jag knappt vill tänka på den. Den är så spännande att man knappt kan sitta stilla.
Den Spanska världens mystisism är på gränsen till ja kanske är ordet ondska? Från den Spanska inkvisitionen till Isabel Alleandes triologi som slutar med Andarnas hus, den är lockande och i den här filmen lite naiv och barnslig.
Filmen utspelas i Frankos Spanien. Kriget ligger nog i sina efterdyningar. Lilla Oflias mamma har blivit gravid med den onde och sinnnessjuke kapten Vidal, som vill döda de sista rebellerna uppe i bergen. En av rebellerna har en syster som blir Ofelias ända vänn i en galen grym värld som hon ska lösa genom att utföra Tre eldprov. Ofelia spelas av: Ivana Baquero, kapten Vidal av: Sergi Lópes och Mersedes vännen av Maribel Verdú.
Lady in the water är också en saga. Förlagd till nutid för ovanlighetens skull. Se den om du inte redan gjort det.
Den var verkligen bra och spännande.
Harry Potter and the Order of the Phoenix. Ja jag önskar att jag kunde va tretton igen och njuta ännu mer av denhär serien, men då hade jag läst böckerna också. Kvinnan som skriver dem är knappast feminist så jag hade väl blivigt så förbannad att jag bandlyst allt vad heter Harry Potter. Så allt är som det ska ialla fal.
Det finns inget bättre än att mysa upp i soffan en mörk snöig vinter höst kväll och dricka varm choklad med vispgrädde och se alla sina Potter filmer.
Ännu en barnfilm: Syskonen Bandelaires olycksaliga liv. Mycket rolig kreativ film därför funkar den för alla åldrar.
Fur med Nicole Kidman Var en besynnerlig stilla film. Det handlar om en reklamfotografs hemmafru som kommer från en välbärgad familj spelad av Nicole Kidman. Hon är uttråkad och djupt olycklig när hon trollbinds av deras nyinflyttade mystiske granne.
Med föresättningen att hon tagit upp fotografering söker hon sig till denne som för henne ut i en värld långt bort från en medelklass hemmafru man kan komma.
Maken spelas av Ty Burrell, grannen av Robert Downey Jr.
Oj Jag höll på att glömma. Pirates of the Caribbean: At World's End. Ha det är alltid kul med lite äventyr och fäktning. Alla tre filmerna är roliga att se.Detta är den ända jag inte har sett på bio, men det gör inget. Den passar på dvd också.
Den nya världen.
I går kväll efter jobb stack jag in och lånade filmen.
Jag skulle ändå vara själv hemma och var så nyfiken.
De hade hunnit stoppa ner filmen i källaren, men den var ju inte alls så okänd som jag hade förestält mig.
Jo den var mysig, helt ok.
Det handlar om en fattig Italiensk familj bestående av farmor som är en klokgumma, sonen och hans två söner var av en är stum.
Som många fattiga människor under den här tiden drömmer de om den nya världen Amerika.
De bestämmer sig för att utvandra och på vägen till avresan träffar de en något mer världsvan ung kvinna som söker deras besydd kan man säga.
Efter som immigrationen var så stor till amerika låter man immigranterna gå igenom en hel del byråkrati och intelligenstest. Vilket kan bli lite dråpligt eftersom dessa människor kommer ifrån väldigt enkla förhållanden.
Oftast handlar sådana här filmer om själva båtresans hemska strapats eller om det hårda liv som väntade dem som t.ex. Kunta Kinte, Utvandrarna och Drömmarnas horisont. Men denna handlar om själva insläppet som en dokumentär En dag på immigrationsverket. Med dess våndor och vanmakt. Om man såg Vaterland på TV för ett tag sen där världen räddas från rasränsning och eugeniskforskning för att man lyckas lägga fotobevis på koncentrationsläger i presidentens knä så skrattar man ju.
Jag skulle ändå vara själv hemma och var så nyfiken.
De hade hunnit stoppa ner filmen i källaren, men den var ju inte alls så okänd som jag hade förestält mig.
Jo den var mysig, helt ok.
Det handlar om en fattig Italiensk familj bestående av farmor som är en klokgumma, sonen och hans två söner var av en är stum.
Som många fattiga människor under den här tiden drömmer de om den nya världen Amerika.
De bestämmer sig för att utvandra och på vägen till avresan träffar de en något mer världsvan ung kvinna som söker deras besydd kan man säga.
Efter som immigrationen var så stor till amerika låter man immigranterna gå igenom en hel del byråkrati och intelligenstest. Vilket kan bli lite dråpligt eftersom dessa människor kommer ifrån väldigt enkla förhållanden.
Oftast handlar sådana här filmer om själva båtresans hemska strapats eller om det hårda liv som väntade dem som t.ex. Kunta Kinte, Utvandrarna och Drömmarnas horisont. Men denna handlar om själva insläppet som en dokumentär En dag på immigrationsverket. Med dess våndor och vanmakt. Om man såg Vaterland på TV för ett tag sen där världen räddas från rasränsning och eugeniskforskning för att man lyckas lägga fotobevis på koncentrationsläger i presidentens knä så skrattar man ju.
Charlotte Gainsbourg.
Många känner nog till hennes föräldrar, Serge Gainsbourg och Jane Birkin.
Främst för den odödliga duetten: Je Taime Moi Non Plus.
Men hon själv är nog ganska okänd för den stora massan utanför Frankrikes gränser och kulurfreaks. Där har man gjort en miss, därför att denna kvinnan är mycket intresant.
Själv hade jag bara vagt minne av henne som återupplivades när superpogrammet Babel intrevjuade henne inför en ny film.
Och när jag såg filmen i videohyllan ville jag bums se den: The Science of Sleep.
Jag gillade den det är faktiskt en av de bästa filmerna jag sett de senaste fyra åren. Kan varmt rekomendera den.
Jag har hittat sex filmer med henne varav tre går att köpa på ginza t.ex
Fler filmer är:
I'm not There år 2007
21 Grams år 2003
Ma femme est une actrice år 2003
Främst för den odödliga duetten: Je Taime Moi Non Plus.
Men hon själv är nog ganska okänd för den stora massan utanför Frankrikes gränser och kulurfreaks. Där har man gjort en miss, därför att denna kvinnan är mycket intresant.
Själv hade jag bara vagt minne av henne som återupplivades när superpogrammet Babel intrevjuade henne inför en ny film.
Och när jag såg filmen i videohyllan ville jag bums se den: The Science of Sleep.
Jag gillade den det är faktiskt en av de bästa filmerna jag sett de senaste fyra åren. Kan varmt rekomendera den.
Jag har hittat sex filmer med henne varav tre går att köpa på ginza t.ex
Mycket bra rolig och lugn film 189kr på Ginza, finns att hyra i din videobutik.
Den här vill jag verkligen se.99kr
Tja varför inte? 29kr, ligger på lager får den inom fyra dagar. Kanske köper jag den.
Fler filmer är:
I'm not There år 2007
21 Grams år 2003
Ma femme est une actrice år 2003
Här kommer lite musik.
Maraton filmkväll med Nicolas Cages.
Jag är en av dem som älskar Indiana Jones.Jag hoppar av spänning i soffan så att min man blir arg på mig. Min älsta syster brukade bli så stressad ja skärrad rent av så till den grad att hon klappade till mig, det har gett oss båda men. Vi ser dock gärna film ihop. Nu mer kramar hon mig och jag henne när spännigen griper tag i mig.
Ni kan ju bara föreställa er hur tokigt kul det var att få da vinci koden i sina händer. Jag var så upptagen med att mäta mina armar och ben att jag höll ju på att missa själva deckaren.Ja ja, alla de andra böckerna var kassa.
När man upplevt något kul vill man gärna ha mer så nu när man sett så mycket reklam för National treasure, ja då var man ju bara tvungen att se den.
Ingen av oss hade sett ettan så vi ladda upp med ostbågar, chipps, öl och båda
filmerna.
Jag hoppade inte en ända gång. Men de var väl lite små mysiga antar jag.
Jag fick konstigt nog för mig att jag sett början på ettan förut. Kan det ha varit Arkiv X eller Guldkompassen. Nej jag vet inte men det gjorde mig en aningens förvirrad. - Har jag har sett den här filmen? Nej jag har inte sett detta men jo jag har sett det här! Nej jag har nog inte sett denhär filmen. Ja ni vet det är lite förvirrande med oorginella filmer.
Jag ska faktiskt göra en tio i topp lista för filmerna jag såg förra året som filmguide. Filmer är som böcker hälften är inte ens värda pappret de är skrivna på.
Ni kan ju bara föreställa er hur tokigt kul det var att få da vinci koden i sina händer. Jag var så upptagen med att mäta mina armar och ben att jag höll ju på att missa själva deckaren.Ja ja, alla de andra böckerna var kassa.
När man upplevt något kul vill man gärna ha mer så nu när man sett så mycket reklam för National treasure, ja då var man ju bara tvungen att se den.
Ingen av oss hade sett ettan så vi ladda upp med ostbågar, chipps, öl och båda
filmerna.
Jag hoppade inte en ända gång. Men de var väl lite små mysiga antar jag.
Jag fick konstigt nog för mig att jag sett början på ettan förut. Kan det ha varit Arkiv X eller Guldkompassen. Nej jag vet inte men det gjorde mig en aningens förvirrad. - Har jag har sett den här filmen? Nej jag har inte sett detta men jo jag har sett det här! Nej jag har nog inte sett denhär filmen. Ja ni vet det är lite förvirrande med oorginella filmer.
Jag ska faktiskt göra en tio i topp lista för filmerna jag såg förra året som filmguide. Filmer är som böcker hälften är inte ens värda pappret de är skrivna på.
Videokväll.
Jag och min man hyrde film i går.Vi har redan sett ut de filmer vi vill se och det var En ung Jane Austens tur.
Vi har redan innan sett Miss Potter. Ytterligare en känd engelsk författare.
Jag hade inga speciella förväntnigar men jag trodde Jane skulla vara bättre än miss Potter eftersom jag ogillar Renée Zellweger.
Hon har så dumma ansiktsgrimaser, där hennes ansikte skrynklas ihop till ett russin och hon tror att hon är söt! Fruktansvärt att behöva se på.
Just för tillfället lipar jag för allt. Så jag stortjöt genom hela filmen men jag kan bedyra att filmen inte alls var sorglig den var dock desto dummare. Detta ska ju föreställa vara lite verklighetsbaserat men det blir så jäkelens typiskt patetiska dumma fruntimmer! Så att man kan spy.
Hela dramat är uppbyggt efter "Emma" där Emma är ställd mellan den lustfyllde Frank Churchill(som visar sig vara hemligt förlovad med Jane Fairfax hon med pianot.För att han ska kunna ärva sin tant.)Och till slut den hon väljer mr Knightley. Se på namnen hur hon leker med ord.
Emma. Frank Churchill. Jane Fairfax. Mr Knightley. Tom Lefroy.
I verkliga livet Så är Frank Churchill Tom Lefroy,den vilde boxande kvinnotjusaren som lever på sin morbrors välvilja medan han studerar juridik. I verkligheten som i Emma är han luspank och måste ärva sin rika släkting.
Mr Knightley är i verkligheten Mr Wesley som är arvtagare till sin mosters stora förmögenhet. Den tysta starka typen som ser mer än vad han pratar. Hon måste själv tyckt att hon var dum i huvudet för i "Emma" gifter sig ju Emma med honnom när hon har fattat vad som är heder,värdighet och mod hos en man.
Den där Tom kommer från Irland där hans mor gift ner sig och fött ett barn per år verkar det som. Han, troligen den älste sonen. Blir skickad till stan och den rikare delen av släkten, en morbror som är en domare. Hos denne ska han skolas till yrket och lära sig veta hut. Han horar,lever rövare och boxas.Han är dessutom vän och bekant med Jane Austens bror.Morbrodern tröttnar till slut på honnom och skickar honom för att lugna ner sig till ytterligare en släkting som är granne till Präst familjen Austen.
Samtidigt blir de bjudna till den rikaste i det granskapet för att bli presenterad för hennes skyddsling, systersonen Mr Wisley som i filmen genast ser vad hon gårför (fattar henne). Han beundrar henne, han är henne djupt lojal och han friar.
Vill Jane ha honnom? Nej Skälvklart inte. Nej och åter nej. Han Är Ju En Hederlig Kille. Vad tusan ska man med en sådan! Nej för våran Jane väljer Tom så klart.
Ja ni får se filmen själva men låt mig säga detta som ni inte får glömma. - Han vet hela tiden vad och vilka som är beroende av honom och vad som förväntas av honom. Dessutom sitter han ofta i rättssalen, Han vet vad som kan hända en kvinna. Ändå gör han som han gör det jävla svinet.-
Allt det hära benäms i baksidetexten på filmen med orden. "Austen var inte den som anpassade sig efter rådande normer. Hennes val stod istället mellan kärlek - eller ingenting alls..." Ett snällt sätt att säga:
-Även om hon skrev om kärlek begrep hon sig inte på den, hon var dumm som en ko och fick aldrig uppleva det hon uppenbarligen drömde om hela sitt liv. Medan den hon offrade sig för fick både uppleva det ena och det andra.-
Läs även andra bloggares åsikter om Austin, videokväll, emma, Fairfax, dvd, drama
Vi har redan innan sett Miss Potter. Ytterligare en känd engelsk författare.
Jag hade inga speciella förväntnigar men jag trodde Jane skulla vara bättre än miss Potter eftersom jag ogillar Renée Zellweger.
Hon har så dumma ansiktsgrimaser, där hennes ansikte skrynklas ihop till ett russin och hon tror att hon är söt! Fruktansvärt att behöva se på.
Just för tillfället lipar jag för allt. Så jag stortjöt genom hela filmen men jag kan bedyra att filmen inte alls var sorglig den var dock desto dummare. Detta ska ju föreställa vara lite verklighetsbaserat men det blir så jäkelens typiskt patetiska dumma fruntimmer! Så att man kan spy.
Från höger Tom Lefroy, Jane Austen och Mr Wisley.
Hela dramat är uppbyggt efter "Emma" där Emma är ställd mellan den lustfyllde Frank Churchill(som visar sig vara hemligt förlovad med Jane Fairfax hon med pianot.För att han ska kunna ärva sin tant.)Och till slut den hon väljer mr Knightley. Se på namnen hur hon leker med ord.
Emma. Frank Churchill. Jane Fairfax. Mr Knightley. Tom Lefroy.
I verkliga livet Så är Frank Churchill Tom Lefroy,den vilde boxande kvinnotjusaren som lever på sin morbrors välvilja medan han studerar juridik. I verkligheten som i Emma är han luspank och måste ärva sin rika släkting.
Mr Knightley är i verkligheten Mr Wesley som är arvtagare till sin mosters stora förmögenhet. Den tysta starka typen som ser mer än vad han pratar. Hon måste själv tyckt att hon var dum i huvudet för i "Emma" gifter sig ju Emma med honnom när hon har fattat vad som är heder,värdighet och mod hos en man.
Den där Tom kommer från Irland där hans mor gift ner sig och fött ett barn per år verkar det som. Han, troligen den älste sonen. Blir skickad till stan och den rikare delen av släkten, en morbror som är en domare. Hos denne ska han skolas till yrket och lära sig veta hut. Han horar,lever rövare och boxas.Han är dessutom vän och bekant med Jane Austens bror.Morbrodern tröttnar till slut på honnom och skickar honom för att lugna ner sig till ytterligare en släkting som är granne till Präst familjen Austen.
Samtidigt blir de bjudna till den rikaste i det granskapet för att bli presenterad för hennes skyddsling, systersonen Mr Wisley som i filmen genast ser vad hon gårför (fattar henne). Han beundrar henne, han är henne djupt lojal och han friar.
Vill Jane ha honnom? Nej Skälvklart inte. Nej och åter nej. Han Är Ju En Hederlig Kille. Vad tusan ska man med en sådan! Nej för våran Jane väljer Tom så klart.
Ja ni får se filmen själva men låt mig säga detta som ni inte får glömma. - Han vet hela tiden vad och vilka som är beroende av honom och vad som förväntas av honom. Dessutom sitter han ofta i rättssalen, Han vet vad som kan hända en kvinna. Ändå gör han som han gör det jävla svinet.-
Allt det hära benäms i baksidetexten på filmen med orden. "Austen var inte den som anpassade sig efter rådande normer. Hennes val stod istället mellan kärlek - eller ingenting alls..." Ett snällt sätt att säga:
-Även om hon skrev om kärlek begrep hon sig inte på den, hon var dumm som en ko och fick aldrig uppleva det hon uppenbarligen drömde om hela sitt liv. Medan den hon offrade sig för fick både uppleva det ena och det andra.-
Läs även andra bloggares åsikter om Austin, videokväll, emma, Fairfax, dvd, drama
