Jultips.
Ett måste till julen är att gå igenom alla sparade julrecept på godis, pynt osv. Det finns väl knappast något mysigare och kul än att förbereda sig inför julen!
Så här när november nalkas och den hettsiga tiden inte börjat ens. Kan det vara svårt att föreställa sig hur det faktiskt är, när man står där strax innan julafton. Och skinkan ska kokas, brunkålen ska brynas, lussebullarna bakas och på jobbet ska det arbetas över. Och släktens önskningar om speciella senaper, rullskinkor och leverkorvar ska upp fyllas. När känslan av det var något jag glömt visar sig vara svärmors julklapp. Ja då behöver man en vänn!
Någon med lite mer erfarenhet och som har lite is i magen som kan hjälpa en när man sår där klockan halvtre på natten villrådig framför spisen.
Känns det igen eller kommer det som en överraskning vart år?
Lugn jag har första hjälpen nämligen en superbok "Vinterns goda ting"
En god arbetskamrat som är huslighet personifierad nämligen Iren D lånade mig sitt ex för att bevisa hur bra och trevlig boken är.
Innan jag lämnde tillbaks den hade jag fått en egen av min man.
Jag måste säga att den är den bästa receptbok jag ägt. Jag hade kunnat kasta ut alla andra kokböcker och behållt Anna och Fanny Bergenströms böcker.
Jo de har skrivit fler som "Kärlek, oliver och timjan" och "Under ett valnötsträd" bland annat.
Det är Mor och Dotter som gör de här böckerna men även mormor var en känd matskribent för ICA tror jag.
Vad som är bra med boken är inte bara deras recept utan även att den är mycket trevlig att titta i. Där fins jul/ vinter pyssel och vinterkransar med mera. Dessutom är det inte bara julmat där finns även goda dessertrecept som inlagda päron och olika förslag för t.ex. Nyårsmiddagen.
Jag anser att boken är ett måste och berättar för alla som vill lysna hur bra den är.
Läs även andra bloggares åsikter om receptbok, julrecept, Vinterns goda ting, Anna Bergenström, Fanny Bergenström, boktips.
Så här när november nalkas och den hettsiga tiden inte börjat ens. Kan det vara svårt att föreställa sig hur det faktiskt är, när man står där strax innan julafton. Och skinkan ska kokas, brunkålen ska brynas, lussebullarna bakas och på jobbet ska det arbetas över. Och släktens önskningar om speciella senaper, rullskinkor och leverkorvar ska upp fyllas. När känslan av det var något jag glömt visar sig vara svärmors julklapp. Ja då behöver man en vänn!
Någon med lite mer erfarenhet och som har lite is i magen som kan hjälpa en när man sår där klockan halvtre på natten villrådig framför spisen.
Känns det igen eller kommer det som en överraskning vart år?
Lugn jag har första hjälpen nämligen en superbok "Vinterns goda ting"
Valnötterna ni ser sidan om boken kommer från vårt valnötsträd på innergården :)
En god arbetskamrat som är huslighet personifierad nämligen Iren D lånade mig sitt ex för att bevisa hur bra och trevlig boken är.
Innan jag lämnde tillbaks den hade jag fått en egen av min man.
Jag måste säga att den är den bästa receptbok jag ägt. Jag hade kunnat kasta ut alla andra kokböcker och behållt Anna och Fanny Bergenströms böcker.
Jo de har skrivit fler som "Kärlek, oliver och timjan" och "Under ett valnötsträd" bland annat.
Det är Mor och Dotter som gör de här böckerna men även mormor var en känd matskribent för ICA tror jag.
Är de inte fantastiskt söta? Vilken kompetens! Tre generationers matexpertis.
Vad som är bra med boken är inte bara deras recept utan även att den är mycket trevlig att titta i. Där fins jul/ vinter pyssel och vinterkransar med mera. Dessutom är det inte bara julmat där finns även goda dessertrecept som inlagda päron och olika förslag för t.ex. Nyårsmiddagen.
Jag anser att boken är ett måste och berättar för alla som vill lysna hur bra den är.
Läs även andra bloggares åsikter om receptbok, julrecept, Vinterns goda ting, Anna Bergenström, Fanny Bergenström, boktips.
Samhällsdebatt.
Det har visats så många riktigt bra och intressanta intervjuer och föreläsningar den senaste tiden inte bara på TV 24.
TV-program som man annars inte förknippar med intressanta radikala åsikter som Go' kväll. Som när Anja Kontor intervjuade chefen för våldsprevention på Karolinska Institutet Niklas Långström.
Ja man blev verkligen glad av att lyssna på honnom äntligen en sansad, klok och förståndig röst i mediabruset.
Om man missade pogrammet eller vill se om det sändes det den 13/11-08 på tv1.
Men som vanligt är tv 24 oslagbara. De har en serie som kallas "En bok en författare" som ibland är riktigt bra.
Senast jag såg var det en ny för mig författarinna vid namn Hanne Kjöller som blev intervjuad om sin senaste bok "I huvudet på en mamma" av Lena Allerstam.
Även om jag inte är målgruppen för hennes bok måste jag läsa både den och den bok ( "Bitterfitta" av Maria Svedland ) hon svarar med sin egen tydligen.
Det händer en hel del inomm feminist sfären när det gäller uppfostran och mamma rollen.
Vad som är tydligt är att det finns minst två grupperingar där jag tror att jag tillhör Hanne Kjöller sidan. Tydligt var dock att Lena Allerstam som intervjuade inte var det.
Hon var så pass fientligt insälld att det faktiskt förstörde. Det var när jag såg Anja Kontor intervju med Niklas Långström en andra gång som jag kom på hur duktig hon egentligen är. Förr var hon så tillgjort artig och jobbig men nu har hon utvecklats till en förträfflig intervjuare i Ingela Agardh nivå.
Anja låter dem tala ut och leder ändå intervjun men mer subtilt utan att varken vi eller den intervjuade vet vad hon själv tycker vilket också är helt ointressant för oss tittare.
Jag struntar väl högaktnings fullt i vad Lena Allerstam anser om saker och ting det är inte henne vi är intresserade av. Så det stör när hon blir irriterad på den hon intervjuar.
Tyvärr har inte just den här intervjun hunnit ut på nätet än men den kommer nog snart.
Under tiden kan jag varmt rekomendera intervjuerna i samma serie med följande författare.
- Gunilla Bergsten - Familjens projektledare säger upp sig.
- Ewonne Winblad - Frälst, förmögen och förskingrad. En bok om Hanna Lindmark.
- Annette Kullenberg - Jag var självlockig, moderlös, gripande och ett monster av förljugenhet. En bok om Marianne Höök.
Läs även andra bloggares åsikter om intervju, TV-intervju, Go'kväll, Anja Kontor, Niklas Långström, En bok en författare, Hanne Köller, Lena Allerstam.
TV-program som man annars inte förknippar med intressanta radikala åsikter som Go' kväll. Som när Anja Kontor intervjuade chefen för våldsprevention på Karolinska Institutet Niklas Långström.
Ja man blev verkligen glad av att lyssna på honnom äntligen en sansad, klok och förståndig röst i mediabruset.
Om man missade pogrammet eller vill se om det sändes det den 13/11-08 på tv1.
Men som vanligt är tv 24 oslagbara. De har en serie som kallas "En bok en författare" som ibland är riktigt bra.
Senast jag såg var det en ny för mig författarinna vid namn Hanne Kjöller som blev intervjuad om sin senaste bok "I huvudet på en mamma" av Lena Allerstam.
Även om jag inte är målgruppen för hennes bok måste jag läsa både den och den bok ( "Bitterfitta" av Maria Svedland ) hon svarar med sin egen tydligen.
Det händer en hel del inomm feminist sfären när det gäller uppfostran och mamma rollen.
Vad som är tydligt är att det finns minst två grupperingar där jag tror att jag tillhör Hanne Kjöller sidan. Tydligt var dock att Lena Allerstam som intervjuade inte var det.
Hon var så pass fientligt insälld att det faktiskt förstörde. Det var när jag såg Anja Kontor intervju med Niklas Långström en andra gång som jag kom på hur duktig hon egentligen är. Förr var hon så tillgjort artig och jobbig men nu har hon utvecklats till en förträfflig intervjuare i Ingela Agardh nivå.
Anja låter dem tala ut och leder ändå intervjun men mer subtilt utan att varken vi eller den intervjuade vet vad hon själv tycker vilket också är helt ointressant för oss tittare.
Jag struntar väl högaktnings fullt i vad Lena Allerstam anser om saker och ting det är inte henne vi är intresserade av. Så det stör när hon blir irriterad på den hon intervjuar.
Tyvärr har inte just den här intervjun hunnit ut på nätet än men den kommer nog snart.
Under tiden kan jag varmt rekomendera intervjuerna i samma serie med följande författare.
- Gunilla Bergsten - Familjens projektledare säger upp sig.
- Ewonne Winblad - Frälst, förmögen och förskingrad. En bok om Hanna Lindmark.
- Annette Kullenberg - Jag var självlockig, moderlös, gripande och ett monster av förljugenhet. En bok om Marianne Höök.
Läs även andra bloggares åsikter om intervju, TV-intervju, Go'kväll, Anja Kontor, Niklas Långström, En bok en författare, Hanne Köller, Lena Allerstam.
En av världens godaste mackor.
Jag har fått många förfrågningar om nya recept.
Och så klart kan även jag vara popularistisk.
Så här kommer en av mina absoluta favoritmackor, passar såväl som mellanmål som till middag.
Du behöver:
- ett gott lantbröd eller ett franskbröd.
- en mozzarella.
- två fina kvisttomater som är riktigt röda, lite sträva i skalet och som verkligen luktar tomat. De ska kännas fasta (inte omogna) i handen.
- fin väl sköljd och ansad (av knippsade stjälktoppar) rucolasallad.
- god olivolja.
- flingsalt
- grovmalen svartpeppar.
- färsk basilika.
Skiva brödet och lägg dem på en bakpappers täkt bakplåt om du tänker göra dem i ugnen. De kan nämligen även stekas på järnet vilket är godast. Men ska man göra fler är det enklast att grilla dem i ugnen.
Sätt på ungnen så att den är varm redan från början. Den kan gått stå på 250°C.
Ringla över olja, du kan nu stapla dem så att det kommer olja på båda sidor.
Skiva ost och tomat.
Lägg fört sallad på hälften av mackorna. Därefter ost sedan tomaten. Salta lite på tomaten, peppra och skiva lite basilika som du lägger på.
Lägg sedan på de andra brödskivorna som lock. strö lite flingsalt på och sedan in i ugnen.
Sänk värmen till ca 150°C, sätt plåten ganska högt upp.
Hur länge? Ja tills osten smält lagom mycket och brödet är frasigt och gott. En kvart tjugo minuter.
När de är klara ta ut dem och snitta dem på hälften innan du lägger upp dem så att de blir hanterliga. Jag föredrar att äta med händerna det hör mackan till tycker jag. Men självfallet passar det med bestick för den som inte tycker om att kladda.
Just den här gången glömde jag dem.
Så osten bör inte vara fullt så smält men gott var det det kan jag lova.
Läs även andra bloggares åsikter om matrecept, macka, varmamackor, mozzarella, mackrecept, mozzarella och tomatmacka.
Och så klart kan även jag vara popularistisk.
Så här kommer en av mina absoluta favoritmackor, passar såväl som mellanmål som till middag.
Du behöver:
- ett gott lantbröd eller ett franskbröd.
- en mozzarella.
- två fina kvisttomater som är riktigt röda, lite sträva i skalet och som verkligen luktar tomat. De ska kännas fasta (inte omogna) i handen.
- fin väl sköljd och ansad (av knippsade stjälktoppar) rucolasallad.
- god olivolja.
- flingsalt
- grovmalen svartpeppar.
- färsk basilika.
Skiva brödet och lägg dem på en bakpappers täkt bakplåt om du tänker göra dem i ugnen. De kan nämligen även stekas på järnet vilket är godast. Men ska man göra fler är det enklast att grilla dem i ugnen.
Sätt på ungnen så att den är varm redan från början. Den kan gått stå på 250°C.
Ringla över olja, du kan nu stapla dem så att det kommer olja på båda sidor.
Skiva ost och tomat.
Lägg fört sallad på hälften av mackorna. Därefter ost sedan tomaten. Salta lite på tomaten, peppra och skiva lite basilika som du lägger på.
Lägg sedan på de andra brödskivorna som lock. strö lite flingsalt på och sedan in i ugnen.
Sänk värmen till ca 150°C, sätt plåten ganska högt upp.
Hur länge? Ja tills osten smält lagom mycket och brödet är frasigt och gott. En kvart tjugo minuter.
När de är klara ta ut dem och snitta dem på hälften innan du lägger upp dem så att de blir hanterliga. Jag föredrar att äta med händerna det hör mackan till tycker jag. Men självfallet passar det med bestick för den som inte tycker om att kladda.
Just den här gången glömde jag dem.
Så osten bör inte vara fullt så smält men gott var det det kan jag lova.
Bon Appétit.
Läs även andra bloggares åsikter om matrecept, macka, varmamackor, mozzarella, mackrecept, mozzarella och tomatmacka.
Pompeji i Skåne.
Ja då har jag äntligen varit i Häsleholm och tittat på deras Pompeji utställning.
Jo den var helt ok men så liten.
Så mycket väsen för ingenting känns det som.
Vi tog såklart en guidad runda sedan efteråt gick vi lite till för att se lite nogrannare på saker och ting i den mån man kunde komma fram och se. Som sagt det var en mycket liten utstälning på bara några få montrar. Därför blev man lite förvånad att de lagt så många saker i var monitor. Det hade kanske räckt med fyra saker i var och haft fler montrar så att fler människor kunnat se.
En lerkopp från två vinklar.
Ett glas av samma hantverkare. Man skulle ha allt av samma hantverkare och rätt hantverkare på den här tiden. Kanske som att ha en hel servis förr?
Utställningen var trots allt sevärd. Det är var skånings plikt att åka och se den minst en gång nu när Hässleholm gjort en sådan kultursattsning och alla är vi barn i början.
Guiden var en trevlig ung tjej. Bra var hon tyckte jag, men folk ställde konstiga frågor i bland frågade de samma sak som hon förklarat i en kvart i rummet innan. Jag blev helt ställd i mellan åt och tappade stilen och gjorde oartiga stora ögon som jag fick skämmas över i smyg efteråt när jag kom på mig själv.
Olika vikter. På torget fanns ett kontrollvägningsställe om man kanske misstänkte att man blivit lurad.
Detta nämns även i Hatte Furuhagens "Pompeji bakom ruinerna" som jag köppte på utställningen.
Ett vackert mosaikgolv.
Ännu mer mosaik och lite snäckor.
Nu fick jag äntligen gå in i det där rödkalkade huset som jag så många gånger har åkt för bi på väg till Kristianstad.
Tågbiljetten kostade åttiosjukronor för en enkelbiljett och entrén kostade åttiokronor. Rundturen var gratis men man ska boka den och få biljett. Vi hade tur och var där klockan elva när de öppnade och fick plats. Men ska man dit senare bör man nog ringa dit och boka plats.
Den ser ut som vanliga skålar i en konfektyraffär eller hur.
Ännu ett vackert glasföremål.
Jo huset. Först när man stiger in så är det bibliotek till höger och en restaurang till vänster och en jättetrappa. Sedan kommer en "Italiensk taverna" där man kunde beställa allt från pasta till en damsugare. Rakt över var biljettlucka, souvenirshopp och turistinformation. Det höll jag på att glömma bakom biljett- och souvenirshoppen fanns lite foton upp hängda och en film visades på hur vår samtid med Pompeji såg ut. Den hann vi aldrig se men det gör inget.
På andra våningen (det fanns hiss) var själva utställningen, en öppen gaderob och där fanns säkert ytterligare plats för eventuella konferanser också vidare.
En säng och en sänggavel dekoration.
Ännu en sänggaveldekoration.
Reklam för en taverna.
Vacker väggmålning på en tupp som äter granatäpple.
Efteråt så ville vi äta förståst. Det var inte det lättaste att ordna, Tavernan var full, kaféet på hörnan var fullsatt, puben var inte öppen, hotellrestaurangen för dyr och vi ville varken äta kebabb eller från Pölsemannen. Ja nu förstår jag att vi skulle åkt hem till Malmö och käkat på Viktors eller var fan som helst men vi gick in på resturangen i entrén på utställningen som jag tidigare nämnt.
Jag och sällskapet jag var där med hade mycket trevligt och både åt och drack gott men inte till det priset.
Och detta måste jag säga. Att ha höga priser fyller bara ett syfte! Och det är minska efterfrågan! Alltså du har inte kökskapacitet eller stolar nog för efterfrågan av dina gäster. Och jag kan lova er att det var inte ens mer än fyra fem sällskap där när vi gick vid femtiden. En lördag med en utställning i samma hus (med danskar och andra utomstads folk ) med obefintlig konkurrens från resten av stadens matställen.
Läs även andra bloggares åsikter om Pompeji utställning i Hässleholm, Pompeji utställning, Pompeji, Hans Furuhagen, Pompeji bakom ruinerna, mosaik,
Jo den var helt ok men så liten.
Så mycket väsen för ingenting känns det som.
Vi tog såklart en guidad runda sedan efteråt gick vi lite till för att se lite nogrannare på saker och ting i den mån man kunde komma fram och se. Som sagt det var en mycket liten utstälning på bara några få montrar. Därför blev man lite förvånad att de lagt så många saker i var monitor. Det hade kanske räckt med fyra saker i var och haft fler montrar så att fler människor kunnat se.
En lerkopp från två vinklar.
Ett glas av samma hantverkare. Man skulle ha allt av samma hantverkare och rätt hantverkare på den här tiden. Kanske som att ha en hel servis förr?
Utställningen var trots allt sevärd. Det är var skånings plikt att åka och se den minst en gång nu när Hässleholm gjort en sådan kultursattsning och alla är vi barn i början.
Guiden var en trevlig ung tjej. Bra var hon tyckte jag, men folk ställde konstiga frågor i bland frågade de samma sak som hon förklarat i en kvart i rummet innan. Jag blev helt ställd i mellan åt och tappade stilen och gjorde oartiga stora ögon som jag fick skämmas över i smyg efteråt när jag kom på mig själv.
Olika vikter. På torget fanns ett kontrollvägningsställe om man kanske misstänkte att man blivit lurad.
Detta nämns även i Hatte Furuhagens "Pompeji bakom ruinerna" som jag köppte på utställningen.
Ett vackert mosaikgolv.
Ännu mer mosaik och lite snäckor.
Nu fick jag äntligen gå in i det där rödkalkade huset som jag så många gånger har åkt för bi på väg till Kristianstad.
Tågbiljetten kostade åttiosjukronor för en enkelbiljett och entrén kostade åttiokronor. Rundturen var gratis men man ska boka den och få biljett. Vi hade tur och var där klockan elva när de öppnade och fick plats. Men ska man dit senare bör man nog ringa dit och boka plats.
Den ser ut som vanliga skålar i en konfektyraffär eller hur.
Ännu ett vackert glasföremål.
Jo huset. Först när man stiger in så är det bibliotek till höger och en restaurang till vänster och en jättetrappa. Sedan kommer en "Italiensk taverna" där man kunde beställa allt från pasta till en damsugare. Rakt över var biljettlucka, souvenirshopp och turistinformation. Det höll jag på att glömma bakom biljett- och souvenirshoppen fanns lite foton upp hängda och en film visades på hur vår samtid med Pompeji såg ut. Den hann vi aldrig se men det gör inget.
På andra våningen (det fanns hiss) var själva utställningen, en öppen gaderob och där fanns säkert ytterligare plats för eventuella konferanser också vidare.
En säng och en sänggavel dekoration.
Ännu en sänggaveldekoration.
Reklam för en taverna.
Vacker väggmålning på en tupp som äter granatäpple.
Efteråt så ville vi äta förståst. Det var inte det lättaste att ordna, Tavernan var full, kaféet på hörnan var fullsatt, puben var inte öppen, hotellrestaurangen för dyr och vi ville varken äta kebabb eller från Pölsemannen. Ja nu förstår jag att vi skulle åkt hem till Malmö och käkat på Viktors eller var fan som helst men vi gick in på resturangen i entrén på utställningen som jag tidigare nämnt.
Jag och sällskapet jag var där med hade mycket trevligt och både åt och drack gott men inte till det priset.
Och detta måste jag säga. Att ha höga priser fyller bara ett syfte! Och det är minska efterfrågan! Alltså du har inte kökskapacitet eller stolar nog för efterfrågan av dina gäster. Och jag kan lova er att det var inte ens mer än fyra fem sällskap där när vi gick vid femtiden. En lördag med en utställning i samma hus (med danskar och andra utomstads folk ) med obefintlig konkurrens från resten av stadens matställen.
Läs även andra bloggares åsikter om Pompeji utställning i Hässleholm, Pompeji utställning, Pompeji, Hans Furuhagen, Pompeji bakom ruinerna, mosaik,
