Katrinetorp.
Länge har min arbetskamrat Karin tjatat på mig att jag borde åka till Katrinetorp en gård som ligger vid det nya köpcentrat Svågertorp för bilister.
Kerstin säger hon med sin glada Göteborgska - Du måste dit! Du kommer att bli helt beruuusad, där är en underbar trädgård. Du måste ta dej diit. Sjunger hon med sin dialekt från Götet.
Jaa jaa, vaggar jag till svar. - De skaa jau.
Till slut tröttnade Karin på mig. Nu när höstens löv börjar falla fick hon nog.
-Jag har kollat upp att du kan ta bussen dit. Du kan gå in på nätet och se hur du tar dig dit. Säger hon och sticker till mig en lapp med email-adressen till Katrinetorp (malmo.se/katrinetorp) inte så svårt att hitta.:)
Så det var allt bäst att maka sig i väg.
34an tog vi från Värnhem och fick en sightseeingtur genom Malmös sovstäder på köpet. Höja, Lindängen, Almvik och andra kontiga ställen jag inte vet vart de ligger eller känner någon som bor eller ens bot.
Vi hoppade av på stationen Almvik mitt i ingenstans där fans för fan hästar på bete. Så fick vi gå hundrameter på en cykelväg. Och där låg hon. Va är det en jävla bondgård tänkte vi, var fan är vi? Det är flera år sedan jag varit utanför mina egna revir och stadsdel. Jag tycker inte om att man blir vilsen och förvirrad och man vet inte vad som kan hoppa på en, överfallas av främmande väsen.
Vi andades in och samlade mod och började trevande gå mot gården. Man ska nog ha bil om man ska hit sade vi till varandra och var överens om att vi borde inte vara här.
Bara löftet om en berusande trädgård gav oss mod nog att fortsätta fram.
När vi kommer upp på gårdsplanen korsas den av en man som såg trevlig ut. Efter som vi tycker vi nu är på landet blir vi väldigt förvirrade av att han inte stannar och hälsar och tar i hand som man gör när man är de enda mäniskorna på en kilometers radie. Han tycker att han är i stan och låtsas som att han inte ser oss av ren artighet. Vi nästan backar och väntar oss nästan ett - Vad gör ni på min gård, vad vill ni?!
Förskräckta och vilsna tar vi varandra i armen och söker mod och vågar oss några steg fram. Då hör vi några kvinnor fråga om resturangen och vi andas ut. Finns där en resturang ja då är det en offentlig plats. Vi får vara här, jippi.
Tre hus låg där det åt vänster var tydligen resturangen, det åt höger verkade inte inbjudande. Huvudbyggnaden verkade vara ett museum typ här går vi in sa jag och den där mannen såg på oss. När vi kommer in är något fel vi hör någon slamra i köket sidan om så vi säger högt -undra om man får vara här? Får man vara här tro! Människan i köket tycks nonchalera oss till sist blir det Mikael som får våga sig in i köket och fråga om man fick se sig om kring. Nej det fick man absolut inte. Vilken tur att vi fråga då sa vi. Och fortsatte - Får vi gå i trädgården? Jo det fick vi hur mycket vi ville.
När vi gick ut genom en av gluggarna i den tjocka höga häcken slog motorljudet emot oss och en trots hösten vacker trädgård öppnades framför oss. Jag kan bara föreställa mig hur den ser ut på sommaren. Och nu när kulturchocken lagt sig var det bara att njuta. Massor av dalior var där. Jag älskar dalior. Dalior och pioner är mina absoluta favoriter.
Kronärtskockor som fick förfaras.
Vacker prydnadskol. Där var även fin grönkol smaskens men det måste frysa först innan man får äta den. Klart man kan frysa den i frysen såklart. Vi äter främst grönkål till julen man koker den i skinkspadet och äter den utan spad som brun och rödkål. Jättegott mer för de vuxan, små barn brukar föredra rödkålen.
Ja är man i Sverige eller? Både sena hallon och små jordgubbar som till och med blommade.
Och frilands vinrankor det känns som om man var i Frankrike eller södra Tyskland.
De hade även ett växthus av det äldre slaget som jag älskar de hade inte så bra luftkonditionering luktade gammalt stall när smutts blandas med fukt.
Om man hade femtiokronor kunde man även kolla in den ostindiska utställningen. Vi gick inte in det får bli en annan gång. Däremot var vi kaffesugna och det var ett trevligt fik som väntade, Vi tog kladdkaka och en kokoschokladkaka med vispgrädde och gott kaffe säkert Zoegas som passar vårt vatten. Löfbergs Lila smakar piss för oss i Skåne, Gevalia kan gå men nej man blir inte riktigt nöjd.
Det var en trevlig liten utflykt det får vi göra om man måste se hur vår och sommarn tar sig ut på Katrinetorp. Dessutom huset till höger var en liten butik som sålde udda koppar och andra antikviteter och hade jag haft min stora plånbok med hade jag kommit hem med ett och annat det kan jag lova.
Läs även andra bloggares åsikter om Katrinetorp, Katrinetorp i Malmö,
Kerstin säger hon med sin glada Göteborgska - Du måste dit! Du kommer att bli helt beruuusad, där är en underbar trädgård. Du måste ta dej diit. Sjunger hon med sin dialekt från Götet.
Jaa jaa, vaggar jag till svar. - De skaa jau.
Till slut tröttnade Karin på mig. Nu när höstens löv börjar falla fick hon nog.
-Jag har kollat upp att du kan ta bussen dit. Du kan gå in på nätet och se hur du tar dig dit. Säger hon och sticker till mig en lapp med email-adressen till Katrinetorp (malmo.se/katrinetorp) inte så svårt att hitta.:)
Så det var allt bäst att maka sig i väg.
34an tog vi från Värnhem och fick en sightseeingtur genom Malmös sovstäder på köpet. Höja, Lindängen, Almvik och andra kontiga ställen jag inte vet vart de ligger eller känner någon som bor eller ens bot.
Vi hoppade av på stationen Almvik mitt i ingenstans där fans för fan hästar på bete. Så fick vi gå hundrameter på en cykelväg. Och där låg hon. Va är det en jävla bondgård tänkte vi, var fan är vi? Det är flera år sedan jag varit utanför mina egna revir och stadsdel. Jag tycker inte om att man blir vilsen och förvirrad och man vet inte vad som kan hoppa på en, överfallas av främmande väsen.
Vi andades in och samlade mod och började trevande gå mot gården. Man ska nog ha bil om man ska hit sade vi till varandra och var överens om att vi borde inte vara här.
Bara löftet om en berusande trädgård gav oss mod nog att fortsätta fram.
När vi kommer upp på gårdsplanen korsas den av en man som såg trevlig ut. Efter som vi tycker vi nu är på landet blir vi väldigt förvirrade av att han inte stannar och hälsar och tar i hand som man gör när man är de enda mäniskorna på en kilometers radie. Han tycker att han är i stan och låtsas som att han inte ser oss av ren artighet. Vi nästan backar och väntar oss nästan ett - Vad gör ni på min gård, vad vill ni?!
Förskräckta och vilsna tar vi varandra i armen och söker mod och vågar oss några steg fram. Då hör vi några kvinnor fråga om resturangen och vi andas ut. Finns där en resturang ja då är det en offentlig plats. Vi får vara här, jippi.
Tre hus låg där det åt vänster var tydligen resturangen, det åt höger verkade inte inbjudande. Huvudbyggnaden verkade vara ett museum typ här går vi in sa jag och den där mannen såg på oss. När vi kommer in är något fel vi hör någon slamra i köket sidan om så vi säger högt -undra om man får vara här? Får man vara här tro! Människan i köket tycks nonchalera oss till sist blir det Mikael som får våga sig in i köket och fråga om man fick se sig om kring. Nej det fick man absolut inte. Vilken tur att vi fråga då sa vi. Och fortsatte - Får vi gå i trädgården? Jo det fick vi hur mycket vi ville.
När vi gick ut genom en av gluggarna i den tjocka höga häcken slog motorljudet emot oss och en trots hösten vacker trädgård öppnades framför oss. Jag kan bara föreställa mig hur den ser ut på sommaren. Och nu när kulturchocken lagt sig var det bara att njuta. Massor av dalior var där. Jag älskar dalior. Dalior och pioner är mina absoluta favoriter.
En dubbel mindre solros
.Kronärtskockor som fick förfaras.
Väldigt vackra att se på lite synd ändå de är ju så goda.
Massor av pumpor och squash. Tyvärr har lite foton försvunnit.
Olika fina gräs.
Pärlhirs.
Lavendel som fortfarande blommar.
En annan av mina favoriter höstanemonen både rosa och vit. Jag föredrar rosa.
De här röda " svansarna" lös som eldar tyvärr gör fotot dem inte rättvisa.
Vacker prydnadskol. Där var även fin grönkol smaskens men det måste frysa först innan man får äta den. Klart man kan frysa den i frysen såklart. Vi äter främst grönkål till julen man koker den i skinkspadet och äter den utan spad som brun och rödkål. Jättegott mer för de vuxan, små barn brukar föredra rödkålen.
Här fanns även en stilla å med en eller två små bryggor. Ja också en liten eka såklart.
Ja är man i Sverige eller? Både sena hallon och små jordgubbar som till och med blommade.
Och frilands vinrankor det känns som om man var i Frankrike eller södra Tyskland.
En vacker staty framför huset.
De hade även ett växthus av det äldre slaget som jag älskar de hade inte så bra luftkonditionering luktade gammalt stall när smutts blandas med fukt.
Om man hade femtiokronor kunde man även kolla in den ostindiska utställningen. Vi gick inte in det får bli en annan gång. Däremot var vi kaffesugna och det var ett trevligt fik som väntade, Vi tog kladdkaka och en kokoschokladkaka med vispgrädde och gott kaffe säkert Zoegas som passar vårt vatten. Löfbergs Lila smakar piss för oss i Skåne, Gevalia kan gå men nej man blir inte riktigt nöjd.
Det var en trevlig liten utflykt det får vi göra om man måste se hur vår och sommarn tar sig ut på Katrinetorp. Dessutom huset till höger var en liten butik som sålde udda koppar och andra antikviteter och hade jag haft min stora plånbok med hade jag kommit hem med ett och annat det kan jag lova.
Läs även andra bloggares åsikter om Katrinetorp, Katrinetorp i Malmö,
Kommentarer
Postat av: nils lundgren
Tack för tipset. Har själv funderat att ta mig dit, men är utan bil. 34:an till Almvik. Blir nog en höstpromenad om dom har öppet. Ha det gott. Nilsus.
Postat av: Nils Lundgren
Visste du att Katrinetorp har jul den 4-5 december? Så också Malmöhus slott som har jul den 5 december. Ha det gott Kerstin. Nilsuvius.
Postat av: Nils Lundgren
Kollat på Malmö kommuns hemsida. Malmö hus slott har jul den 30 november på en söndag. Fri entre och öppet mellan 11-16. Hade varit kul att gå dit. Fundera på saken. Nilsus den eländige. Tack för senast förresten. Det är alltid trevligt att slå ihjäl lite tid med dig och Mikael. Ha det gott.
Postat av: Kerstin
Ja vad kul! Vi sticker dit och kollar läget. Det hade faktiskt varit kul att gå på Katrinetorp men den 6/12 ska jag bowla med jobb så om de har fr-lö går inte det. Jag antar att du skrev fel innan för to-fr låter konstigt. många kramar kerstin
Trackback
