Den nya världen.

I går kväll efter jobb stack jag in och lånade filmen.
Jag skulle ändå vara själv hemma och var så nyfiken.
De hade hunnit stoppa ner filmen i källaren, men den var ju inte alls så okänd som jag hade förestält mig.
Jo den var mysig, helt ok.
Det handlar om en fattig Italiensk familj bestående av farmor som är en klokgumma, sonen och hans två söner var av en är stum.
Som många fattiga människor under den här tiden drömmer de om den nya världen Amerika.
De bestämmer sig för att utvandra och på vägen till avresan träffar de en något mer världsvan ung kvinna som söker deras besydd kan man säga.
Efter som immigrationen var så stor till amerika låter man immigranterna gå igenom en hel del byråkrati och intelligenstest. Vilket kan bli lite dråpligt eftersom dessa människor kommer ifrån väldigt enkla förhållanden.
Oftast handlar sådana här filmer om själva båtresans hemska strapats eller om det hårda liv som väntade dem som t.ex. Kunta Kinte, Utvandrarna och Drömmarnas horisont. Men denna handlar om själva insläppet som en dokumentär En dag på immigrationsverket. Med dess våndor och vanmakt. Om man såg Vaterland på TV för ett tag sen där världen räddas från rasränsning och eugeniskforskning för att man lyckas lägga fotobevis på koncentrationsläger i presidentens knä så skrattar man ju.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0